Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Huru sanningen växlar. Berättelse af P. W.
- III
- IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klockaren hade inöfvat en barnkör, som under
allmän rörelse i församlingen sjöng:
Sälla äro de, som sofva,
De, som slutat vandringen o. s. v.
Kontraktets prästerskap hade sändt en krans,
på hvars band lästes: »Saliga äro de döda, som i
Herren dö härefter» o. s. v.
Till kistan trädde kyrkoherden From fram, blek
och allvarlig. Efter en kort bön höll han en gripande
betraktelse, däri han skildrade den aflidne prostens
innerliga gudsfruktan, hans fasta tro, hans stora
ödmjukhet. Därpå talade han om den stora förlust
icke blott hans församling utan hela kontraktet hade
gjort och i synnerhet prostens underlydande
ämbetsbröder. Men tillika tröstade han alla med den stora
salighet, som den nu till hvila gångne vördade herden
åtnjöt hos öfverherden Kristus, som lofvat att
härligen i sitt rike hedra alla dem, som här varit hans
församling en prydnad och ett föredöme.
Hela kyrkan genljöd af snyftningar vid detta
tal. Och när kistan bars ut, sjöng församlingen
med af gråt halfkväfda röster ur psalmboken:
Och när jag lefvat, som jag bort,
För mig du öppnar himlens port.
IV.
Skarorna skingrades. Hem åkte baron Landerberg
— en af prostens närmaste vänner — i sitt
eleganta åkdon med tre hästar. Djupt rörd vände
han sig till sin hustru och sade:
»Det talet måste ta’ mej f—n, tryckas och delas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skogsrop/0008.html
