Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru sanningen växlar. Berättelse af P. W. - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hem. Arma, arma vår kyrka, den rena evangeliskt
luterska!
Svara snart!
Din tillgifne unge ämbetsbroder
Andreas.
Legostad den 16 januari.
Käre broder Andreas!
Du är ung i ämbetet ännu, kan jag höra. Med
åren blir du nog lugnare. Om kyrkoh. From stod
och ljög vid prostens graf, så gör det icke så mycket.
Han följde bara en vacker allmän sed, som plägar
användas vid herrskapsbegrafningar, och han har i
predikstolen sagt så mycken sanning, att den, som
låter sig förföras af hans liktal, förvisso är utan
ursäkt. Och den där bonden, som du talar om,
skulle nog gå förlorad, äfven om From aldrig hade
hållit sitt liktal. Akta dig för alla hörbara nödrop.
From lär nu i dagarne bli utnämnd till
kontraktsprost, och en annan dag kan han vara vår biskop.
Vi, som ännu äro komministrar och adjunkter,
måste vara försiktiga och icke förstöra våra
framtidsutsikter genom »nödrop», som endast skulle
väcka harm. Låt oss i tysthet lämna saken åt
Guds dom. Vår kyrka behöfver du icke bekymra
dig öfver. Hon bedrager inga själar. Om än alla
präster vore lögnaktiga, så har dock hon den
frälsande sanningen i sin bekännelse. Om nu någon
af oss skulle börja att beskärma sig öfver vår kyrka,
så beredde han endast de frikyrkliga glädje. Låt
oss vara rädda om vår gamla moder! Låt oss vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
