Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strögods - 6. Kvinnovänskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sprittande lif rundt omkring, då ljusen stråla
i kristallkronor och valsens toner ljuda berusande,
då — det är som om ett svart moln plötsligt
bredde sig öfver den ena vännens panna, blicken
blir mörk och kall, och det känns som ett stygn
i bröstet.
Hvad är det som händt?
Orsaken är kanske blott en ung man i vacker
uniform eller elegant frackdräkt, hvilken kommit
bägges unga hjärtan att i tysthet klappa. Så
finner den ena nu helt plötsligt, genom en
uppsnappad blick eller ett hviskande ord, att hon
är förbisedd, att vännen var den rätta, och —
hjärtat blir så hårdt, hon ser bort till
barndomsvännen som till en fiende, och en enda balkväll
har lagt en årslång, svuren vänskap på bår.
Fall finnas då dylika sår, hur bittert de än
svida, gömmas tyst och vänskapen fortlefver,
gifvande nya blommor, vattnade af osedda tårar.
Andra, och kanske de flesta, väninnor skingras
efter flickålderns slut åt skilda håll, och
vänskapen dem emellan underhålles af den trogna
brefväxlingen och ett förtjusande återseende då
och då; och den vänskapen står sig kanske allra
bäst. De gamla minnena bibehålla sitt första
rosenskimmer; och de nya inbördes intrycken
och blickarna in i hvarandras lif och tankar år
efter år äro likt ett fast cement, som binder dem
samman i lifvets alla skiften. De goda, verkligt
ädelt själsdanade väninnorna anförtro sina glädje-
och sorgestunder åt hvarandra; mycket gömmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
