Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närsgrupper att göra film utanför de existerande institutionerna.
Därmed ökas också den konstnärliga/politiska friheten.
TV har en dålig budget. Skälet är socialt. Vårt samhälle
subventionerar till 90 % teaterbiljetter... ty teaterbesökama är
väl-situerade (se undersökningar). TV är vårt billigaste medium.
Kommer att så förbli ty i ett borgerligt samhälle som det svenska
tjänar all politik ytterst de privilegierades intresse. Men att
TV har dålig budget och samtidigt detta enorma behov av
rörliga bilder gör det möjligt för de unga filmarna att få publik
för sitt arbete. TV:s dåliga ekonomi ökar även den
konstnärliga/politiska friheten.
Ungdomen är nu medvetnare. Världen är så uppenbart djävlig
att ungdomens medvetenhet inte längre kan stängas inom
folk-hemsillusionernas väggar. Genom denna medvetna ungdoms
aktivitet tvingas strukturen ge med sig på vissa punkter. Det blir
möjligt att göra saker som ännu för tio år sedan var omöjliga.
Också denna nya publik vidgar den konstnärliga/politiska
friheten.
Men man skall inte ha några illusioner. När de rikas krig mot
de fattiga fortsatt ännu något decennium och vårt samhälle
blivit än mer korporativt skulle det inte förvåna mig om vi finge
en Nationaldemokratisk ministär och en ungdom vars uppgift det
var att konsumera, hålla käft och försvara västerlandet.
Estraddebatt Uppsala Filmstudio 30-11-66
Lågtryck
Jag vaknar halv fem. Vädret slår om. Lågtrycken vandrar fram
över Mälardalen. De värker i gamla benbrott och operationsärr.
Det är tungt att andas.
I köket stryker katten sig mot mina ben. Den säger att den
älskar mig. Det betyder att den vill ha strömming. Och det är
gott att vara någons strömmingsgivare. Dricker kaffe, lyssnar på
radio. Det talas om Englands arbetarregering och Rhodesia. Jag
flinar åt min spegelbild i det svarta fönsterglaset. Men flinet
sätter sig i halsen. Lågtrycket värker i revbenen, jag hostar. Försö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
