Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några bilder till liket vid August Strindbergs tredje död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några bilder till liket vid
August Strindbergs tredje död
Det här är några bilder från den tid då August Strindberg
ännu levde, då han trots den samtida akademiska kritiken
och de akademiska vänkretsarna hade läsare nog att prägla
tankarna. I några av bilderna - Gulbranssons i Simplicissimus
t.ex. - är han redan officiell personage men i andra behandlas
han respektlöst som levande författare i dåtidens nu. Det
finns många andra bilder från den tiden. Några bland dem
-Strindberg med svärdet t.ex. - är så kända att de blivit
utnötta.
Att jag tar fram dessa bilder just nu har ett speciellt skäl.
Dessa sista år har August Strindberg avlivats för tredje
gången. Nu har akademikerna tagit över. De gör honom oläst
och oläsbar. Inte på hundra år har det sålts så fa böcker av
August Strindberg som nu.
Första gången de försökte var för hundra år sedan. Då
skulle han avlivas i Giftas-rättegången. Det gick nu inte. Han
överlevde. Men med nöd och näppe. Det var ju inte
religionen det gällde den gången. Hans gäckeri med nattvardsvinet
är ett typiskt religiöst angrepp på fromleri. Just i det åtalade
stycket visade Strindberg tydligt hur djupa rötter det folkliga
läseriet slagit i honom. ("Jag har intet annat öl än
nattvardsvinet, sa prästen till gästerna"; enligt Fredrik Ström.)
Då — för hundra år sedan — skulle han avlivas också för att
han visat den akademiska bildningens onödighet och
skadlighet, han hade sökt ta historieskrivningen åter till folket
från herrskapet; traskade inte som en Geijerstam - eller
Branting! — i den officiella vänsterlunken. Men han skrev
vidare och behöll läsare nog att klara sig.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
