Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dr. Becker: Demokrater i alla länder!
Snickaren Kurth: Kossuth och magyarema!
Schapper: De politiska fångarna och flyktingarna; i synnerhet
tyskarna i Besangon!
Arbetaren C arstens: Den kommande sociala revolutionen!
Ferd. Wolff: Rätten till arbetet!
Arbetaren Hausman: Enigheten!
C. Cramer: Mieroslawski och de kämpande polackerna av år
1848!
Värdshusvärden Kamp: Broderskap mellan folken!
Studenten Blum: Demokraterna i Wuppertal!
Arbetaren Muller: Mellinet, Tedesco och de övriga 15 som
dömdes i Antwerpen för striderna vid Risquons-Tout!
Arbetaren Röser: Minnet av Robespierre, Saint-Just, Marat
och de andra hjältarna av år 1793!
Man sjöng Marseillaisen och Les Girondins (av Alexander Dumas
den äldre) och festen avslutades med att herr Herx utbringade
ett leve för: Den allmänna demokratiskt-sociala republiken!
Det är faktiskt nödvändigt att så i detalj återskapa bilden av
”vänstern” av 1848 för att få perspektiv på vad som i Sverige
1969 kallas ”vänster”. 1848 höll den borgerliga revolutionen på
att växa över i ”den allmänna demokratiskt-sociala republiken”.
Bourgeoisin slog då tillbaka. Den segrade genom att ena sig med
resterna av det feodala Europa.
Nederlaget var inte oundvikligt. Men efter detta nederlag var
den europeiska situationen för alltid förändrad. ”Vänstern” var
död. Efter 1848 förlorade de borgerliga ”demokraterna” och de
borgerliga ”vänstermännen” all möjlighet att se ”friheten” annat
än som ”frihet under ansvar”. Och ”ansvaret” var ett ansvar inför
det samhälle som vuxit fram ur nederlaget 1848. De
”demokratiska” kraven av år 1848 slår över i sin motsats när de förverkligas
efter nederlaget. Den politiska demokratin blir Napoleon III
(och så småningom det ”demokratiska genombrottet” i Sverige).
Folkbeväpningen blir kaserner. Socialpolitiken blir Bismarck (och
så småningom det svenska biandekonomiska ”välfärdssamhället”
och ”folkhemmet”).
I avlägsna och underutvecklade utmarksländer som Sverige
dröjde det ännu några år innan de ideologiska uttrycken för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
