Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja, lite naiv — när han tar Djilas för gott och råder mig att
skriva: ”att Stalin kort tid före brytningen med Tito, bokstavligt
talat erbjöd Jugoslavien Albanien.” Det har blivit en lika officiell
sanning som den att Stalin omöjliggjorde Balkanfederationen.
Då jag säger att Bengt Alexanderson är naiv vill jag förklara
vad jag menar. Han är inte ensam. Sanningen att Stalin erbjöd
Albanien till Jugoslavien är en mycket spridd sanning. Den
grundar sig på denna ”Djilas-källa”.
Men denna sanning står inte i överensstämmelse med vad som
i övrigt är känt (dokument) från denna tid. Det innebär att
Djilas inte kan vara någon fullständig källa. (Och det vore barockt
att tro det då denna redogörelse först spreds av Jugoslavien just i
ett bestämt syfte.)
Man har en redogörelse för ett samtal. Av sammanhanget
framgår att denna redogörelse är ofullständig. Då kan man börja
spekulera. (Ville Stalin lura Djilas? Locka honom i en fälla?
etc.) Men med varje spekulation avlägsnar man sig mer och mer
från vetskap.
Det finns ett berömt exempel: James I och kyrkostriden.
Berättelsen om vad som sades av James I år 1604 skrevs av biskop
Barlow. Den troddes. Den troddes än i denna dag. Så visade den
sig falsk när man såg närmare efter. Dock var Barlow med. Han
var ”källa”, han var ”vittne”. Men han hade förlorat mot James I
år 1604. Det kunde vara en tröst att han fick sin beskrivning
trodd till dess den undersöktes år 1961. Vi behöver dock inte
vänta till 2303 för att kunna upphäva Djilas som trovärdigt vittne
om vad Stalin sade 1948. Vi kan läsa dokumenten redan i dag.
Att inte göra det och sätta tro till Djilas utan vidare — det är
naivt.
Nu har jag inte skrivit någon bok om Jugoslavien och bara
berört frågorna i den mån de direkt hade med Albanien att göra.
Men konflikten 1948 var inte — såvitt jag kan se — en konflikt
mellan Stalin och Tito. Politiska konflikter är politiska och inte
personliga. Det var heller inte — som Alexanderson tycks tro —
ett försök att göra ”också” Jugoslavien till sovjetisk satellitstat.
Våren 1948 bodde jag i Belgrad. Då pågick diskussionen
mellan Jugoslaviens KP och SUKP (b). De var inte okända. Själv
träffade jag både titoister och kominformanhängare. Det var den
tid då kominformanhängarna rensades ut. Det pågick en hård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
