Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teoretisk dröm. Den om den aktiva och medlevande publiken.
Efter varje föreställning diskuterar åskådarna vad de sett och
hört och genom denna diskussion upphör åskådarna att vara
åskådare och skådespelarna upphör att vara skådespelare. Konsten
blir en samhällelig angelägenhet och de passiva åskådarna
omvandlar sig till aktiv publik.
Men pjäsen skall läggas ned 15-3-71. Då börjar också
ensemblen upplösas. Vid det nya budgetårets början avskedas resten av
gruppen. Hur kan detta ske? Varför sker detta med en av de
mest framgångsrika av Riksteaterns ensembler?
Det sker därför att vår kulturpolitik icke kan tillåta denna
framgång; om ensemblen vore oskicklig, om den icke var kunnig,
om den icke hade publik, då skulle den få överleva; ty då vore
våra kulturpolitiker förlåtande och förstående trots pjäsens
innehåll.
Volvopjäsen måste bort från scenerna. Ensemblen måste
upplösas och fråntas sina arbetsmöjligheter. Det är kulturpolitiska
nödvändigheter. Ty pjäsen är ett direkt stöd för arbetarna vid
Volvo. Därmed hotar pjäsen Volvos aktieägares utdelning. Den
hotar den fackliga byråkratin. Den hotar de samförståndspolitiker
som efter fyrtio års regerande inte lyckats med annat än att
administrera fram det samhälle i vilket vi alla nu lever. Det blir den
svenska kulturpolitikens uppgift att se till att pjäsen försvinner
och ensemblen oskadliggörs. Det har kulturpolitikerna nu sökt
verkställa.
Olikheten mellan kulturpolitik och öppen censur
Den svenska kulturpolitiken har ännu inte behövt arbeta med
den öppna politiska censuren. Det görs trevande försök med
öppen censur (åklagarmyndigheternas i Göteborg aktiva konstkritik;
den återkommer jag till i en följande artikel). Det släpps upp
olika provballonger i tidskrifter och tidningar (jag återkommer
även till dem).
Kontrollen sker utan censur. Kontrollen genomföres med
kul-turpolitisk automatik. Så skedde i fallet med Volvopjäsen och
bestraffningen och upplösandet av ensemblen.
Ensemblen hade vid flera tillfällen visat prov på framgång.
Dess verksamhet kunde inte förenas med de konstnärliga
intressena bland Volvos aktieägare (vars profiter hotades av denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
