Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den mindre kulturella debatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen slår jag upp min tidning. Där läser jag ett ilsket angrepp mot
mig; jag skulle skrivit att jag publicerat en artikel den 19 oktober
1957 när han — författaren — vet att jag egentligen publicerade
artikeln den 9 oktober 1957. Naturligtvis svarar jag omedelbart
och säger — kraftfullt — att jag publicerade såväl en artikel den
9 oktober som en den 19 oktober 1957. På eftermiddagen får jag
sedan läsa i en annan tidning att jag — ohyggligt att berätta —•
skriver i kallt blod. Omedelbart går jag igång med att formulera
ett svar i huvudet under det jag följer hunden till Svarttjärn.
Naturligtvis skriver jag i kallt blod; hur annars? Jag har inte låtit
publicera en rad jag skrivit när jag varit berusad eller upphetsad
eller svårt febrig.
När jag kommer tillbaka då har Gun varit uppe vid macken
och tankat. Hon har också köpt kvällstidningarna. Där har en
kollega drabbats av ett helt oförklarligt sammanbrott och publicerat
ett öppet brevkort. Då säger Gun:
— Du tänker väl inte svara? Du har väl något förnuft kvar?
— Nej, säger jag, jag tänker inte svara.
Göran Palm hade naturligtvis helt rätt. Detta sätt att föra
svensk kulturdebatt är mördande för läsarna och nöter bort den
korta arbetstiden för skribenterna.
Det är inte så svårt att skildra det officiella kulturlivet som ett
märkligt menageri. Tag och läs Sigurd Hoel ”Sesam, sesam”. Det
är en utmärkt bok. Den finns på biblioteken i Eyvind Johnsons
lysande översättning från 1940. För den som inte råkar känna
igen de norska modellerna till bokens kulturhjältar går det bra
att tänka sig nutida svenska motsvarigheter. Sigurd Hoel skrev den
typiska boken om de ännu samtida nordiska kulturmiljöerna. Inte
bara en genomsnittlig verklighetsavklappning.
I debatten om en folkets kultur har jag uppträtt obetänksamt.
Jag glömde Pauli kloka råd:
— Given icke lastarenom rum!
Man skall inte ge djävulen ett tillfälle. Det var fel att jag lät
mig lockas in i det mindre kultiverade öppnabrevskrivandet
runtom i pressen. Så är den självkritiken gjord. I framtiden skall jag
söka avhålla mig från att i onödan svara på brev.
Ty den akademiska debatten om en folkets kultur som den nu
utövas av de olika teoretikerna påminner mig om en upplevelse i
Punjab år 1959. Jag höll på att skriva om de misslyckade brittiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
