Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till frågan om ”realismens triumf”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till frågan om ”realismens triumf”
En dag i början av april år 1888 satt Friedrich Engels vid sitt
skrivbord i huset vid Regent’s Park Road 122 och skrev på ett
brev till socialisten och författarinnan Margaret Harkness.
Det var honom ett kinkigt brev att skriva och hur han tillslut
formulerade sig vet vi egentligen inte ty det brev han sände
henne är längesedan försvunnet. Men utkastet har bevarats
bland Engels papper och det innehåller några uttalanden om
Balzac och dennes verk som långt senare — år 1932 — skulle tas
fram, ges karaktären av dogm och bilda hörnstenen i den
marxistiska litteraturideologi som då höll på att konstrueras fram. Det
var den period då — för att citera vad Georg Lukåcs skrev 1954 —
.. man måste bevisa att Marx’ och Engels* formellt spridda,
tillfälliga anmärkningar om litteratur och konst utgjorde ett
strängt sammanhängande system, som kunde och skulle
konkretiseras.” (”Beiträge zur Geschichte der Ästhetik”, Berlin
1954, sid. 5)
Det är denna konstruktion från trettiotalet som nu vanligtvis är
vad som betecknas som ”marxistisk litteratursyn”.
Några av de ord Engels skrev om Balzac den dagen i april år
1888 i huset vid Regent*s Park Road 122 i London löd:
”. .. one of thé greatest triumphs of realism ...”
Detta uttryck — ”realismens seger” eller ”realismens triumf”
— gav namnet åt denna dogm. Före 1932 spelade uttalandena
ingen roll i den marxistiska debatten; de var överhuvudtaget inte
kända. Efter 1932 var de en lärosats. När denna lärosats
presenterades blev den inte undersökt. Inte heller presenterades den
med någon förklaring till varför just detta citat från Engels skulle
bli en lärosats under det att andra citat från Engels — och hela
bokmanuskript av Marx (som t. ex. manuskripten om den polska
frågan 1863—64) — stoppades undan och förklarades teoretiskt
ointressanta.
Dogmen om ”realismens triumf” kom att spela en central roll i
flera stora litteraturteoretiska och kulturpolitiska debatter under
decennierna efter det den presenterades år 1932. Men det som
Engels skrivit blev inte diskuterat under dessa debatter. Orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
