Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I och för sig är det naturligtvis Marx jag bygger på.
Men det verkligt intressanta är att såväl VPK:s NY
DAG som psykförsvarets FOLKET anser att det
tyska folkets rätt till nationell enighet är en klart
fascistisk paroll och att hävdandet att det tyska
folket — i likhet med alla folk — har rätt till
självbestämmande är ett reaktionärt krav och att freden
egentligen blött kan säkras genom att Tyskland
hålls ockuperat och delat. Ty det är det de säger.
Jag däremot säger vad demokrater och socialister
påpekat flera gånger: frågan om den tyska
nationalstaten är en kärnfråga för Europa. Endast det
tyska folket självt kan med egen kraft skapa ett
demokratiskt och enat Tyskland. Om denna livsfråga för
det tyska folket lämnas åt reaktionen så blir kriget
oundvikligt. Som 1870. Som 1914. Som 1939. Vi
bör inte ha några illusioner.
Hos oss har det inte lyckats reaktionen att någon
gång segra så som den segrade i Tyskland 1933. Vi
har därför på ett sätt ett bättre utgångsläge. Men
sämre på det sättet att vi inte kanske helt klart
förstår varför vi — och med vi menar jag oss inom den
verkliga och stora vänstern — måste ta tillbaka
nationen från Bohman och Wallenberg och de
fifflande överstarna och generalerna i försvarsstaben. Det
är vi som är nationen. Det gäller också det blågula.
De färgerna är våra.
Men därför får vi också ordentligt se till att den
»vänster» som hävdar att endast det antinationella,
det ofolkliga och det avantgardistiska är radikalt
skiljs ut ur vänstern.
FiB/K nr 12 1975
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
