Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den reaktionära pressens upprördhet är inte
förvånansvärd eller ens intressant. Men intressant är
att den liberala pressens kritiker då år 1930 inte
längre förmådde läsa uppmärksamt. Dessa kritiker
hade redan blivit oförmögna att läsa en roman som
på ett gripbart sätt skildrade tysk samhällelig
verklighet.
I »Weltbiihne» som var organ för den kritiska
intelligensen och alltså hade låg upplaga och hölls i ett
undanskymt hörn av den allmänna kulturscenen
analyserades dock omedelbart denna liberala
oförmåga inför Feuchtwangers roman. Ännu för några
månader sedan skulle en sådan roman hyllats i den
stora liberala pressen. Men nu var det den politiska
reaktionens tid och den estetiska reaktionen följde
tätt i spåren. Det var romantik, det var drömmeri,
man var trött på social kritik. Det var själ och
längtan.
Ett par år därefter när Weimar-republikens
politiska institutioner avskaffat sig själva genom olika
nödförordningar fick patrasket makten utan att
den stora tyska arbetarrörelsen förmådde göra
någonting. Och de liberala pressmän och kritiker som
inte fått fly eller tystna för att de stämplats som
judar eller varit så samhälleligt aktiva att de tvangs i
emigration de likriktade sig själva. Den tyska
pressen likriktade sig själv med sådan fruktansvärd
effektivitet att Hitler-regimen inte någon gång under
hela sin tid behövde använda sig av den lag den
stiftat om utgivares och redaktörers ansvar den 4
oktober 1935. Lion Feuchtwangers roman förklarar
också sin tid så omsorgsfullt att den nutida läsaren
begriper såväl kritikens oförmåga 1930 som den
tyska intellektuella borgerlighetens och den tyska
arbetarerörelsens kollaps 1933. Lion
Feuchtwangers roman har förblivit en av de stora
skildringarna från vår tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
