Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Geijer-fallet” som förevändning för att komma åt att bryta upp
luckan i lagen - och därmed kunna utvidga den till en rejäl bräsch
i tryckfrihetslagstiftningen.
De är politiskt profilerade skribenter men de gör inte detta som
socialdemokrater utan som förespråkare för en stridbar
byråkratisk grupp som i olika - ofta skenradikala - argument söker
upplösa väsentliga delar av det borgerliga och formella men dock
verkliga rättsskydd som funnits under ett par århundraden av
kamp.
Den nya tryckfrihetsförordningen innehåller - som till exempel
Per Gröndahl påpekade i Dagens Nyheter (13/12) - oroväckande
kautschukskrivningar som bland annat öppnar nya möjligheter
för ingripanden mot meddelare.
Regeringen skall nu lägga fram en proposition om
tillämpningslag. Denna skall ge anvisning om i vilka fall anonymiteten
skall röjas. Olle Svennings och Gunnar Fredrikssons artiklar
kommer som på beställning från de mest pressfientliga
ämbets-mannakretsarna.
Det sitter en utredning om spioneribrottet. En av de frågor
denna utredning nu diskuterar är rikspolisstyrelsens begäran om
ytterligare kriminalisering av sådant spionage som riktar sig mot
”den politiska sektorn i svenskt samhällsliv”. Den vagt luddiga
beskrivningen av detta eventuella nya spioneribrott passar
förunderligt väl samman med Olle Svennings mörka tal om ”källor som
medvetet vilseleder pressen för att skada politiskt och privat, sina
motståndare”.
Och man bör inte glömma att justitieminister Romanus med
rätta påpekade att den brottsbeskrivning av spioneri en sådan ny
lagstiftning utmynnar i inte bara berör brottsbalken utan även
Tryckfrihetsförordningen. Spioneribrottet utgör ju det stora
undantaget i Tryckfrihetsförordningen, kapitel sju, paragraf tre.
Jag tror inte att det rör sig om konspirationer. Geijer har inte
utsatts för någon konspiration. Röjandet av Dagens Nyheters
källa, misstänkliggörandet av meddelarskyddet och den stora
ryktesspridningen kring källan utgör heller ingen omsorgsfullt
styrd intrig.
Men det lama sätt på vilket kollegor i pressen reagerat när
källan röjts och de tryckfrihetsfientliga artiklar som exempelvis
Olle Svenning och Gunnar Fredriksson publicerat är oroväckande.
Det är här och nu vi har att ta strid för tryckfrihetens principer.
Expressen 16.12. 1977
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
