Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skölja ut på det jungfruliga Amerikas bördiga marker.
Ett filter där det som förts med från Europa skulle bort och nya
människor komma in i ett nytt land. Det är det faktum som
förklarar att New York trots allt alltid haft och fortfarande har ett
litet, ur europeisk synvinkel försvinnande litet, mått av kultur,
den vara som är omöjlig att få tag på i resten av Amerika. Den
vara som mest strängt konfiskeras vid gränserna, och som man
endast kan få köpa i utvattnade smuggelupplagor till fantastiska
priser.
New York, det är inte en stad, New York, är inte en del av
Amerika, New York är en hel världsdel för sig.
Greater New York har över elva miljoner människor. Redan
själva staden har lika stort invånarantal som Sverige. Och staden
kryllar av människor, människor från alla länder, människor av
alla raser och religioner, människor av alla språkgrupper. Över 70
procent av New Yorks befolkning är immigranter eller barn till
immigranter. 2 000 000 judar, 1 000 000 italienare, 1 000 000
ryssar, 600 000 tyskar, 500 000 irländare, 500 000 polacker osv, osv,
ner till den siamesiska gruppen 1 st (en).
I dess slumområden föds, lever och dör människor, utan att
någonsin tala annat än sitt modersmål, det må vara italienska eller
ryska, tyska eller polska, utan att någonsin komma i beröring med
det s k Amerika, och när dom dör, begravs dom bland sina egna,
efter egen ritual, i egna gravfält. Visserligen assimileras allt fler
och fler. Med varje år som går gör Amerika, och därmed även
New York, som kanske kan kallas en förvriden karikatyr av
Amerika, ett alltmer homogent intryck. I stället för alla olika
befolkningsgrupper och kaster, skikt och diminutiva skråklasser, delas
Amerika upp i dels överklass och underklass, eller riktigare
uttryckt i bourgeoisi och proletariat, allt däremellan är redan nästan
söndermosat, nerstampat i proletariatet, ett faktum som har gjort
Amerika till ett skolexempel för varje marxist.
Ur ”ras”-synpunkt blir uppdelningen nästan lika enkel, en
uppdelning i gentiles (vita), judar och negrer, de gamla olika
grupperna dagos och bohunks (italienare och spanjorer
respektive slaver), vittrar sönder, skjuts in i en eller annan grupp. Själva
strävar alla in i den vita gruppen, men av omständigheternas makt
pressas många in bland judarna och några in bland negrerna. Och
alla dessa grupper kämpar om livsrum. En fejd som skickligt
underblåses av stat och kyrka samt naturligtvis av kapitalet.
Kapitalet, den makt som i Amerika inte bara vid närmare
undersökning tycks dirigera allt, från utrikesdepartementet till sjunde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
