Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hel generation har förskingrats
Är arbetarrörelsen föråldrad undrade författaren Jan Myrdal i
går hos Clarté på Studentkåren. De aktiva inom arbetarrörelsen
håller på att pensionera sig, ungdomsorganisationerna går
fullkomligt kräftgång och arbetarrörelsen har mindre kontakt med
de intellektuella än tidigare.
Steril debatt och småtaktiskt fiffel med idéerna är bakgrunden
till detta. Man har genomfört de väldiga reformerna till priset av
en generation. Om inte detta välfärdssamhälle av falsk omsorg om
sig själv skall ställa sig på kolonialisternas sida, så måste man gripa
direkt in i en grundläggande socialistisk debatt, men ledningarna
för SAP och SKP har förskingrat en hel generation för
arbetarrörelsen i sitt taktiska spel.
Clarté kan inte finna sig i att vara en sparkboll mellan partierna.
Det finns bland den unga generationen en klangbotten för klara
socialistiska signaler och absolut öppen debatt.
Den gamla politikergeneration, som i det närmaste genomfört
det sociala reformverket i 30-talets anda från Hjalmarson och
Erlander över till kommunisterna fick sin första skolning i Clarté.
Vi ha 1960-talets nya politiska generation och tillräckligt många
av de äldre inom arbetarrörelsen med oss för att vi klart ska
kunna säga att om inte en socialistisk debatt fullkomligt öppet kan
föras inom de existerande organisationerna då vet vi att vi när
som helst kan starta en socialistisk rörelse med klar färg i Sverige.
Ny Dag 19.10. 1957
(JM och Ola Palmaer)
Den syföreningsstickande bordellmamman
eller
Vår orättmätiga välmåga
Vi är ett litet land. Välmående och sympatiskt. Sitter i välmående
grannskap. Världslummens villautkant.
Men man ska inte låta lura sig. Vi är en obetydlig minoritet. Vad
värre är, det finns all anledning att komma ihåg att välmågan är
orättmätig och att välståndet är roffat. Någonting som inte glömts
i slummen. Våra trevliga kyrkvärdsgrannar är så trevligt
välmående och så kyrkvärldsligt moraliska just därför att de äger slum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
