Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lönearbetare och arbetarklassen; det finns också motsättningar
mellan yrkesarbetare och grovarbetare. Man söker i dag i Sverige
skärpa dessa motsättningar. På vissa håll låter det som om den
stora kampen skulle stå mellan ”låglönearbetare” och
”höglöne-arbetare”. De verkliga motsättningarna går dock mellan
arbets-köparna och lönearbetarna. Det ligger i arbetsköparnas intresse
att splittra lönearbetarna. Söndra och härska, heter det.
Att studenterna är unga och att ungdomen är politiskt aktiv
innebär inte att det finns någon ”generationskonflikt. Det är
självklart att ungdomen är aktiv. Det har alltid varit så. Men det är
inte ”ungdomen” som kämpar mot ”de äldre”. Parollen i
Viet-namarbetet har ju inte varit: ”Ut med fyrtioåringarna” utan ”USA
ut ur Vietnam”.
Visst uppträder vi olika i olika åldrar. Det räcker med att se
tillbaka på sitt eget liv. Just därför är det så lätt att genomskåda
syftet bakom den propaganda som talar om ”ungdomens
uppror”. Till ungdomen säger denna propaganda att den skall kämpa
mot ”alla över trettio” och till de äldre säger den att ungdomen
bara kämpar mot ”alla över trettio”. Men de unga studenterna
som ”gör uppror” de bekämpar den svenska kapitalismen. Man
kan inte skilja ut deras kamp från arbetarklassens kamp.
IV
Sverige
I år kan den s k arbetarregeringen fira sin trettiosjuårsdag. Den
24 september år 1932 tillträdde den socialdemokratiska
regeringen. Med undantag för perioden 19 juni år 1936 till 28 september
samma år har Sverige sedan dess haft en socialdemokratisk
statsminister.
Nå det talas om socialism. Men den socialism det nu talas om det
är Wickmans bolag. Staten, monopolkapitalet och utländskt
monopolkapital går samman. Det är en konstig socialism. Det är
nämligen inte alls någon socialism. Det är en korporativ stat. För
att säga det klart; den politik som regeringen för är det direkta
uttrycket för monopolkapitalets behov.
Denna s k arbetarregering har regerat fram monopolkapitalets
seger i Sverige. Olikheten med Sverige 1932 är att då ännu fanns
mellangrupper. Det är därför självklart att kapitalet inte ser något
skäl att byta regering. När Högern (Moderata Samlingspartiet)
och Folkpartiet får ekonomiska svårigheter så betyder detta bara
att kapitalet inte längre gitter bry sig om dessa partier. Varför
skulle de behöva en Holmberg när de har Sträng? Och varför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
