Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Slaflandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kusten emellan Susa och Senegal, på Afrikas
vestra strand, är för sjöfarande den mest fruktade
af alla landamären i verlden. Blotta tanken derpå
framkallar en darrning af fasa hos sjömannen, och
detta är icke underligt; ty vid denna ogästvänliga
hafskust hafva tusende af hans kamrater funnit sin
våta graf och tusende andra ett öde, långt beklagligare
än döden.
Der äro två ofantliga öknar; den ena af land,
den andra af vatten — Sahara och Atlanten — i
förening utsträckande sig till den oerhörda vidden
af tio grader af jordens latitud. Ingenting åtskiljer
dem, utom en linia, som endast finns i inbillningen;
ty de fruktansvärda och farliga vattenvågorna kyssa
sandvågorna — icke mindre fruktansvärda eller
farliga, för dem som äro nog olyckliga att blifva kastade
på denna fasansvärda kust. Hundradetals skepp och
tusentals menniskor hafva lidit skeppsbrott och
funnit sin undergång emellan Susa och Senegal.
Inom perioden af de senaste tre århundradena,
hafva sjömän af nästan hvarje nation — åtminstone
alla, hvars väg fört dem utmed östra stranden af
Atlanten — haft skäl att ångra, det de närmat sig
denna kust, känd på skeppsspråket under namn af
»Barbarikusten»; men hvilken, med en liten förändring
i ortografien, kunde lämpligare benämnas
»barbariska kusten».
De skeppsbrott, som vanligen förekomma på
barbari-kusten — eller, rättare sagdt, på den söder
om Sahara — äro förorsakade af en atlantisk ström,
som går österut emot denna kust.
Orsaken till denna ström är enkel nog, fastän
den fordrar förklaring, emedan den icke allenast
synes stå i strid med theorien om passadvindarne, utan
äfven afvika från den centrifugala dragningskraft,
man tillskrifver oceanens vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
