- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
20

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAVERNA.

Men nu hade det nikolaiska väldet redan störtat. Krimkriget gav
dödsstöten, och den nye kejsaren Alexander II övertog ett tungt arv
efter sin far.

II.

Livegenskapens upphävande 1861 betecknar en vändpunkt i
Rysslands historia, men någon omvälvning i det ryska samhället blev det
därför icke, ty fortsättningen infriade icke de vackra löften, som
början hade givit. Den polska resningen verkade reaktionärt, och genom
den storryska nationalitetens hegemoni i öster skärptes den tsariska
absolutismen. I samma mån som Herzens inflytande sjönk, vann i
betydelse Katkov (1812—87), den talangfulle och stridslystne redaktören
av »Moskovskija Vjedomosti». Men ju mer reformerna avstannade,
dess mer ökades det allmänna missnöjet, och från och med 1860-talet
begynte den revolutionära rörelse, som fått det vulgära namnet
nihilism och som utmynnade i kejsarmordet 1881. Alexander III lyckades
visserligen kväva den i det yttre, men i det inre jäste det alltjämt, tills
glöden i det tjugonde århundradet slog ut i full låga och ledde till den
kaotiska anarki, som vi nu uppleva.

Själva bondeemancipationen blev en besvikelse, ty bönderna fingo
för litet jord och tyngdes av för hårda skattevillkor. De vanskötta
adelsgodsens antal sjönk visserligen (från 75 % av all privatjord
minskades de vid sekelslutet till 50 $), men böndernas jord växte icke
i samma proportion (från 5 % år 1875 till endast 20 %). Folket blev
visserligen fritt, men var det lyckligt? Det var den stora frågan, som
måste besvaras med nej.

En ansats till självstyrelse gjordes visserligen under reformperioden
1861—64 genom inrättande av s. k. zemstvo, ett slags landsting eller
hushållningssällskap. Lagen, som trädde i kraft 1864, gav i själva
verket den enda medborgerliga organisationen i Ryssland före duman och
innebar ett frö till konstitutionell självstyrelse, på samma gång som
den utförde ett kulturellt värv genom att främja skolväsen, hälsovård
o. d. »Vi ha»—yttrade furst Vasilcikov — »med en i världshistoriens
annaler exempellös djärvhet beträtt en ny väg i det offentliga livet»....

Men målet nåddes icke på denna väg, ty den vackra idén
förfuskades genom de hinder, som byråkratien lade i vägen, och efter
kejsarmordet segrade reaktionen på nytt. Redan från början uppstodo
konflikter med regeringen, som förordnade, att guvernörerna kunde
upphäva zemstvos beslut, om det var »olagligt», och steget togs fullt ut 1889

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free