- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
24

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAVERNA.

liga och därför sympatiska äro icke de uppträdande
personerna!

Det första direkta angreppet mot livegenskapen i det nittonde
århundradets skönlitteratur gjordes 1846 av Dmitrij Vasiljevic
Gri-gorovic (1822—99) med de något sentimentalt färgade bynovellerna
»Byn» och »Anton olycksfågeln». Mot medelklassens, särskilt
köpmansståndets kälkborgerliga okunnighet, råhet och sedefördärv (»mörkrets
rike») riktade sig däremot tendensen i komedierna av Alexander
Niko-lajevic Ostrovskij (1823—86), Rysslands nationellaste och produktivaste

skådespelsförfattare, som med
förkärlek skildrade brytningen mellan
den äldre konservativa
generationen och den yngre. Mot den
halvasiatiska byråkratien med dess
korruption och andliga tomhet vände
sig Rysslands främste satiriker
Michail Jevgrafovic Saltykou-Scedrin
(1826—89). Hans »Skisser från
Kru-togorsk» äro klassiska, om ock starkt
karikerade interiörer ur det fadda
småstadslivet. Saltykov skapade en
säregen stil (delvis för att undgå
censurens blanksvärta), och hans
»taschkendare» och »pompadurer» ha
blivit bevingade ord. Men bakom
det burleska skämtet låg ett djupt
allvar, och genom den hemska ror
manen »Herrarna Golovlev» gjorde
Saltykov sitt skarpaste snitt i den
sjuka samhällskroppen, i det han påvisade, huru livegenskapen
återverkade förfäande just på godsägarna själva.

Samma syfte vann på ett mer konstnärligt sätt Ivan Alexandrovif’
Goncarov (1812—91) genom den äktryska romanen »Oblomov» 1857.
Oblomov är typen av en försoffad ädling, som Gonöarov redan hade
skisserat i sina romaner, »En vanlig historia» och »Bråddjupet», men
som först nu fick sin konstnärliga fulländning. Oblomov är en
samhällsprodukt både av det utlevade adelssamhället och av det dåsiga
slättlandskapet vid Volga. Ej ens kärleken kan rycka upp honom ur
denna konstanta slöhet, som icke blott är ett apatiskt, negativt
karaktärssymtom, den uttröttades tillfälliga förslappning eller en reaktion
efter utsvävningar eller överansträngningar, utan just det normala
tillståndet. Det var ej heller en tillfällighet, att Oblomov hade samma

Saltvkov-Seedrin.

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free