Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAVERNA.
psykologen Stefan Zeromski (f. 1864) genom en bred roman från den
Napoleonska tiden.
I främsta ledet står Wtadystaw Reymont (f. 1868), en mångfrestande
autodidakt med ett skiftande liv bakom sig, så t. ex. var han en tid
klostersven i Cz^stochowa. Med en novellsamling 1893 väckte han
uppmärksamhet genom skarpa iakttagelser, t. ex. »Komediantskan»,
vari han inflätat sina egna bedrövliga erfarenheter som landsortsaktör.
Sin ryktbarhet vann Reymont genom nutidsromanen »Det förlovade
landet» (1899), en ironisk
omskrivning för den stora fabriksstaden
Lödz, där industrialismen drivits till
sin spets med sedliga urartningar
och där rysk administration, judiskt
förvärvsbegär och polsk slentrian
alstrat en vidrig produkt av
halv-asiatiskt barbari under en tunn
fernissa av europeisk kultur, med
andlig och materiell smuts i en cynisk
värld av samvetslösa egoister och
exploaterande uppkomlingar — ett
själlöst, glädjetomt samhälle utan
historia, utan traditioner. Det är
en serie rörliga scenerier som i en
biograf med en massa blixtsnabbt
förbiskymtande figurer, av vilkas
inre liv man knappt hinner
uppfånga en skymt. Många episoder äro
förträffliga, men där saknas enhetlig
komposition och den sedliga idé, som kunde bära upp denna i sin
realism hänsynslösa samhällssatir.
Sin berömmelse har Reymont vunnit genom den brett anlagda
romanen »Bönderna» (1907), fördelad på fyra band efter de olika
årstiderna. Här är det ej längre Mickiewicz’ adelssamhälle eller Sienkiewicz’
tendentiösa miniatyrbilder eller Orzeszkos något sentimentala
byskil-dringar, utan hela det polska bondelivet i helg och socken med dess
sedvänjor och husliga liv. Men framför allt får man veta, huru dessa
människor känna, älska och hata med starka svängningar mellan
sensuell njutningslusta och from resignation. Episka äro, som i »Tadeusz >,
alla episoderna med trätor, slagsmål och processer mot en social
bakgrund med historiskt perspektiv. Dessa bönder, inbördes starkt
splittrade, hålla trofast ihop gent emot den yttre världen, t. ex. mot
storgodsägaren, som vill hugga ned deras skog, eller mot de ryska myndig-
Rey mon t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
