Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Čechoslovakien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C ECHOSLOVAKIEN.
Men viktigast blev för Machar den religiösa kampen, utmynnande
i ett: »Los von Rom!» Dessa diktsamlingar, som tillsammans bilda
»Århundradenas samvete» (1901—11), inleddes med »Golgatha»
-en stridshandske mot den oficiella kristendomen, erbjudande en viss
likhet med Dostojevskijs »Storinkvisitorn». Här uppradas bilder från
antiken och kristendomens
första dagar till renässansen
och det trettioåriga kriget —
i längden något torra och
ensidiga. För Machar är
antiken en ännu levande kraft,
den oförstörbara klarheten och
livsglädjen. Men Hellas’
skönhet är dock död i Machars
diktning, och det fanns vida
mer av dess solglöd hos
Vrchlicky. Bättre lyckad var
Machar i återgivandet av de
gamla romarnas sträva
stränghet, och här passar bättre hans
om Anatole France något
erinrande ironi. Lika ensidigt
tendentiös är den sprituella
reseskildringen »Rom», och
skillnaden mellan cechiskt och
polskt skaplynne kan
näppeligen bättre illustreras än
genom att sammanställa denna
resebok med Sienkiewicz’ »Quo
vadis?». »Två gånger» — skriver Machar — »skulle jag vilja uppstå: när
Böhmen gör upp sluträkningen med Wien, och när ciceronen i Rom
visar platsen, där Vatikanen har stått.» Den första önskningen har
redan uppfyllts, den andras förverkligande torde låta vänta på sig.
Masaryk—Machar ha uppammat en ny skola med flera framstående
essayister och kritici, och deras krav på historisk realism utan
»romantiska» påhäng uppfylldes till punkt och pricka av den produktive
romanförfattaren Alois Jiràsek (f. 1851). Han grundade sina historiska
kulturbilder på arkivstudier, men gick i sin antipati för det
romantiska till en motsatt ytterlighet genom en torr, krönikeartad stil, som
lämnade föga rum för den skapande fantasien. Hans breda realistiska
tidsmålningar nästan tävla i historisk trohet med Zygmunt Winters
(d. 1913) ypperliga kulturbilder, men sakna konstnärlig komposition
Machar.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
