- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
116

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inköp af foderämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lukt af senap, som gifver sig tillkänna i en dylik blanäning, bör
försvinna inom ett par timmar. Ju längre senapslukten förnimmes,
desto sämre är kakan, och kännes den efter 10 timmar, så. böra
kakorna ej användas. Man bör ej gifva mer än högst 0,8 kg. pr
större djur. Till spädkalfvar böra de ej användas.

Linfrökakor göras af linfrö. De lämpa sig bäst för ungdjur
och kalfvar, men passa ej riktigt bra för mjölkkor. Det enda
tillfälle, då det är lämpligt att gifva den åt mjölkkor, är då dessa
mjölka ovanligt mycket och ej vilja hålla sig i hull. Då visar
ett tillskott af ett halft kg. god verkan.

Solroskakor göras af solrosfrö. Solros odlas isynnerhet i
södra Ryssland. Goda solroskakor äro ljusgrå och hafva en
mandellik smak. Oita äro de så billiga, att de med fördel intagas i
foderblandningen, dock ej gärna i större mängd än intill i kg.
pr djur.

Bomullsfrökakor beredas af bomullsfrö. De göras dels af
skalade, dels af oskalade frö. Ehuru de senare äro mycket
billigare, böra de dock ej användas, emedan de på grund af skalen
och den vid dem sittande bomullen äro svårsmälta och ofta
förorsaka sjukdomar i matsmältningsorganen. Friska bomullsfrökakor
äro ljusgula. Man bör ej använda större mängd än 1 kg. pr djur.
Till kalfvar böra de aldrig användas.

Många flera slag af kakor finnas, men då de hos oss mera
sällan användas, torde ett omnämnande af dem vara onödigt. Vid
användning af kakor bör man, som sagdt, gärna använda flera slag.

Kli erhålles som bekant vid sädens malning och är ett godt
foderämne. Vanligen är det hvete- och rågkli, som komma till
användning. Af dessa bör hvetekli föredragas, emedan det är mest
lättsmält och utöfvar ett gynnsamt inflytande på djurens
matsmältning. Huru mycket kli, som bör ingå i foderblandningen,
beror på priset. Ofta står kli i ett lägre pris än hafren och då
det, som förut sagts, är rikare på näringsämnen än hafren, bör
det i så fall ingå i rätt stor mängd.

Mäsk erhålles som biprodukt vid ölbrygd och är ett
foderämne, som gärna bör användas om man är i tillfälle att anskaffa
det till någorlunda godt pris. Man beräknar att 4 a 5 kg. mäsk
har samma fodervärde som 1 kg. kli. Lämplig mängd af mäsk
är 10 å 15 kg.

Maltgroddar äro förträffliga till utfodring. 0,5 å 1 kp. pr
ijor ocb dag bör användas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:03:49 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smabruka/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free