Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Myrten.
A /fyrten har i alla länder och i alla tider varit mycket
ansedd, om den också icke alltid varit sinnebilden
af bröllop och äktenskap.
Enligt en gammal sägen tog Adam, då han drefs ut
ur paradiset, en myrtenkvist med sig, på det att hela
jorden skulle få se, hvilka härliga träd, som växte i
Edens lustgård.
Flera tusen år gamla egyptiska bilder visa oss
kvinnor med myrtengrenar i händerna och festligt
smyckade. Hos judarne var myrten liksom olivkvisten
fredens sinnebild; under den stora fastan smyckades
vanligen husen med myrtengrenar.
I den grekiska gudaläran berättas följande om
myrtens uppkomst:
Gudinnan Atene hade en väninna vid namn
Myr-tiol, på hvilken hon blef afundsjuk, emedan Myrtiol
öfverträffade henne i åtskilliga idrotter; därför dräpte
hon sin väninna, och på det ställe, som fuktades af
dennas blod, framspirade myrtenbusken. För öfrigt
helgades den åt kärlekens gudinna, medan man egendom
ligt nog på samma gång antog, att den växte i
underjorden.
Äfven romarne höllo myrten högt i ära såsom
sinnebild af skönhet och kärlek. Kvinnorna badade i
myr-tenvatten, som skulle bevara och höja deras skönhet;
många italienskor tro detsamma än i dag. Äktenskapets
gud framställdes med en myrtenkrans på hufvudet —
kanske härleder sig det nuvarande bruket just därifrån;
så mycket märkligare är det emellertid, att det icke
varit användt längre än från midten af det åttonde
århundradet och endast i nordliga länder. I Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
