Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmet, barnen och djuren. Af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemmet, barnen och djuren.
tt gammalt ordstäf säger: »Barnet är mannens fader.»
Goda barn bli goda människor. Ett barn, som i
späda år visar anlag för grymhet och skadeglädje, blir
en hård, obarmhärtig, dålig människa.
Men föräldrar, särskildt på landet och i arbetarhem,
göra sig vanligen alltför liten möda med att gifva
akt på de gryende karaktärsanlagen hos de små. Man
tar sig mycken tid att rensa sina trädgårdsland och
betåkrar; men karaktärsogräset låter man frodas. Man
är mån att för sina kulturväxter få god jordmån, men
man frågar icke alls efter den andliga jordmån, hvari
barnet växer upp till man. Det är ingen tid till sådant
i hemmen — det är skolans sak. Men skolan lär
barnet förståndsutveckling, sällan hjärtegodhet och
karaktärsrenhet. Och sant är det ordet, att ensidig
utveckling ensamt af förståndet ökar endast förmågan
att göra det onda.
Hemmen på landet måste lära sig att här gripa in.
Ett väluppfostradt barn är ett större lifsvärde än en
aldrig så fet gödkalf. Först människan, så djuren;
men människans uppfostran genom djuren — det är
på landet den bästa vägen att bli god, kärleksfull,
osjälfvisk, barmhärtig.
Barnen på landet komma från sina första år i
beröring med djur. Här måste föräldrarne noga se
upp. De måste tidigt inpränta i barnet, att djuren
ha samma rätt som människorna till beskydd, rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
