- Project Runeberg -  Småländska Kulturbilder /
153

(1925) [MARC] Author: Ewert Wrangel - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehr Hörberg, bondemålaren - VI. Hörberg på Falla - VII. De sista åren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

personligen varit bekant, och vars omedelbara skaldskap och
framställningskonst han direkt lärt känna. De unga “göternas“ diktning
var som sprungen ur hans eget hjärta, framförallt Geijers Den
siste skalden och Den siste kämpen.

Atterbom lovprisar Hörbergs älskvärda sätt och blygsamma
väsen. Emellertid fanns hos honom, som hos varje boren
konstnär, innerst en stark självkänsla. “Vad jag blivit, har jag blivit
av mig själv“, yttrade han. “Ser herrn, det finns nog de som
måla bättre än jag, men de ha’ inga idéer, jag menar stora tankar.“

VII. DE SISTA ÅREN.



År 1812 synes ha varit ett klangår för Hörberg. Man har
också från den tiden, såsom ovan antytts, sympatiska skildringar
om honom av flera besökande. En sådan var överstinnan
Marianne Ehrenström, den bekanta litterära damen, vilken för
kronprinsen Karl Johan sammanskrev på franska sina Notices
om Sveriges litteratur och konst. Hon vistades då på Finspång
och berättar om detta tillfälle:

“Jag besökte Hörberg en dag. Han bjöd mig stiga in i sin
ateljé, ett verkligt tempel för de sköna konsterna. Förutom
hans målningar fanns där även en viol och en liten clavecin,
som han själv uppfunnit. Man såg där jämväl musikstycken av
flere kompositörer och dessutom våra förnämsta skalders verk.
Förvånad anmärkte jag detta. “Åh“, svarade han, “jag kan litet
av varje, och när jag icke längre ser att måla, gör jag musik.“
Han bad mig envist välja bland hans tavlor den, som jag tyckte
bäst om, för att den skulle påminna mig om den gamla hedersmannen.
Jag valde ett präktigt gubbhuvud med ett uttryck, som
påminner om Rembrandts pensel, men han erbjöd mig dessutom
en annan tavla, “Den heliga familjen“, ett av de bästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:25:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smalandkul/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free