Svenska Missionsförbundets sångbok / 33 (1903) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 26. Jerusalem, häf upp din röst - N:o 52. Se, Jesus är ett tröstrikt namn - N:o 59. I himlens tempel, högt och stort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

N:o 26.

1.
Jerusalem, häf upp din röst,
Och dotter Sion, fatta tröst!
Din konung kommer, och hans hand
Skall råda öfver alla land.

2.
En sanningens och nådens tolk,
Till världens konungar och folk
Han kommer; frid hans hälsning är,
Och kärleken hans spira bär.

3.
Ett salighetens sändebud
Till jordens barn från jordens Gud,
Han kommer; hoppet föregår,
Och glädjen följer i hans spår.

4.
All världen stämme upp med fröjd:
Pris vare Gud i himlens höjd!
Välsignad blifve jordens krets,
Och mänskan frälsad och till freds!

N:o 52.

1.
Se, Jesus är ett tröstrikt namn
Och i all nöd vår säkra hamn;
Igenom Jesus få vi nåd
Och finna på det bästa råd.

2.
Guds ende son, o Jesus huld,
Förlåt oss all vår synd och skuld!
Vår nöd du ser och hjälpa kan,
Du, som är både Gud och man.

3.
Af dig är all rättfärdighet,
Af dig all frid och salighet;
Ho sätter till ditt namn sin tröst,
Han varder af allt ondt förlöst.

4.
Dig vare pris för lifvets ord,
För dopets bad och nådens bord;
Din frid oss här i tiden gif
Och efter döden evigt lif!

N:o 59.

1.
I himlens tempel, högt och stort,
Guds hus, som ej med hand är gjordt,
Vår löftesman i mänskoskrud
Står bedjande för oss hos Gud.

2.
Han, som här nere för vårt väl
Gaf ut i bitter död sin själ,
Han har detsamma hjärta än,
De fallnes frälsare och vän.

3.
Fast hem till faderns hus han gick,
Han skådar oss med broders blick;
Delaktig i vår mänsklighet,
Han känner väl vår skröplighet.

4.
Hvad helst som här oss smärta kan,
Det kände också »smärtans man»;
Han frestad var i allt som vi
Och står i frestelsen oss bi.

5.
Ty låt oss med förtröstan gå
Till nådens tron att styrka få
Och nåd och frid och salighet —
Pris vare Gud i evighet!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>