Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 226. Jag hörde Jesu milda röst - N:o 264. Nu tack och lof för allt, o Gud - N:o 422. Min själ berömmer Gud med fröjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1.
Jag hörde Jesu milda röst:
Kom, trötta själ, till mig,
Ditt hufvud luta mot mitt bröst;
Se, jag förlossar dig!
Jag genast fram till Jesus gick
Så usel, som jag var;
Hos honom hvilostad jag fick
Och glädje och försvar.
2.
Jag hörde Jesu milda röst:
Se här, ur lifvets brunn
Jag ger för intet lif och tröst;
Låt upp, o själ, din mun!
Jag kom till Jesus, lif jag fick
Och frid och salighet;
Det var ett ljufligt ögonblick,
Jag glömmer aldrig det.
3.
En blick på Jesus, och jag fann
I honom sol och ljus;
Och nu min vandring leder han
Hem till min faders hus.
Nu är jag hjärtligt nöjd och glad;
O, fröjda dig, min själ!
Du närmar dig den gyllne stad,
Där allt blir evigt väl.
1.
Nu tack och lof för allt, o Gud,
Som du för mig har gjort!
Nu är ock jag en Jesu brud,
En kungabrud, hur stort!
Nog är det skäl att sjunga här
Och prisa högt ditt namn,
Men bättre skall jag sjunga där,
O Jesus, i din famn!
2.
Ja, lof och pris, o Jesus kär,
För bröllopsdräkten min;
I blodet tvagen ren och skär,
Jag är för evigt din!
Nog är det skäl etc.
3.
Jag länge nog har vilse gått
Och varit syndens träl,
Men nu förlåtelse jag fått
Och frid uti min själ.
Nog är det skäl etc.
4.
O bröder, systrar, hjälpen till
Att höja lofvets ljud,
Att syndare må lyssna till
Och vända om till Gud!
Nog är det skäl att sjunga här
Och prisa högt ditt namn,
Men bättre skall jag sjunga där,
O Jesus, i din famn!
1.
Min själ berömmer Gud med fröjd,
Min ande fröjdar sig,
Ty Gud, min frälsare, i höjd
Har sett i nåd till mig.
Mig, ringa stoft, han salig gjort,
Min själ med nåd han fyllt
Och öppnat mig sitt rikes port
Af kärlek, oförskylldt.
2.
Hans starka arm har öfvat makt
Och gjort så stora ting;
De mäktige han nederlagt
Och strött som stoft omkring;
De andligt rike har han sändt
Ifrån sig tomma bort,
Och prål och högmod har han vändt
I armod inom kort.
3.
Ja, hans barmhärtighet är stor,
Och utan gräns dess längd;
För den, som på hans löfte tror,
Är hjälpen aldrig stängd.
Och det förbund han slöt en gång
Med fäderna i frid,
Det skall stå kvar för släkter mång
I nåd till evig tid.
4.
Hans visdom outgrundlig är,
Ej världen den förstår,
Men den, som håller honom kär,
Hans planer veta får.
Förtro dig därför mer och mer,
Min själ, åt fridens Gud,
Tag mot med glädje, hvad han ger,
Och vandra i hans bud!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
