Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 225.
Ej för fort Efter Söderberg.
1. En vän jag fått; o, hvilken vän!
Förrän jag honom kände,
Han höll mig kär och till mig såg
Och drog mig ur elände;
Och än min själ han famnar om
Och aldrig mig förgäter,
Ty han är min, och jag är hans
För alla evigheter.
2. En vän jag fått; o, hvilken vän!
Min smärta på sig tog han;
Men icke lifvet blott han gaf;
Nej, mig att frälsa dog han.
Och af allt godt, som nu jag har,
Ej ett mitt eget heter;
Min själ, min kraft, mitt lif, mitt allt
Är hans för evigheter.
3. En vän jag fått; o, hvilken vän,
Så kärleksfull och trogen!
Att råda är han öm och god,
Att hjälpa redobogen.
Ifrån hans kärlek ingen makt,
Ej dödens väldigheter
Mig skola skilja — jag är hans
För alla evigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
