Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B / 1 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abbe, Albert - Abelin - 1. Abelin, Hjalmar - 2. Abelin, Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

A

Abbé, Albert, landskaps- och
figurmålare, f. 10 juni 1889 i
Hälsingborg. Föräldrar: snickaren Pär
Andersson och Maria Persson. — A.
studerade vid Tekn. skolan i Hälsingborg
1902—06, gick på C. Althins målarskola
i Stockholm 1907 och kom 1909
till Berlin, där han arbetade vid två
”fria” skolor utan lärares ledning. I
Paris studerade han vid Académie
Colarossi samt för André Lhote och
Araugo 1921—22. Han har också
företagit studieresor i Schweiz och
Italien. — A. utställde först tills. med
Skånska konstnärslaget i Hälsingborg
1914 och har sedan haft
separatutställningar i Stockholm, Malmö,
Köpenhamn m. m. Han tillhör gruppen
”De tolv”. A. är företrädd i
Nat. mus., Malmö och Hälsingborgs
m. fl. mus. — A. hade under sina
studieår mottagit starka intryck av
expressionisterna och laborerade till
en början med djärvt antinaturalistiska
uttrycksmedel. I sitt senare
måleri har han alltmera närmat sig
en realistisk uppfattning av motivet,
men färgen har alltjämt stor lyskraft,
och det dekorativa elementet spelar en
viktig roll. A. har målat sommar- och
vinterbilder från skånska fiskelägen,
gärna med genreartat figurstaffage,
interiörer, porträtt och naketbilder.
— Gift 1929 med Anna Maria
Dölling.
Th. N.

Abelin. Släkten härstammar från
Matts Hansson Mariager, som 1655
blev kyrkoherde i Asarum i Blekinge.
Hans äldre son, Hans Mattsson,
kyrkoherde i Karlshamn († 1686), antog
jämte sin yngre bror släktnamnet A.
och blev farfars far till borgmästaren
i Linköping Zacharias A. (f. 1774, †
1849), stamfar till alla nu levande
släktmedl. Söner till honom voro
jägmästaren Zacharias Carl Johan A.
(f. 1814, † 1900), prof. i medicin
Hjalmar A. (A. 1) samt generallöjtnanten
Gustaf A. (A. 2), far till trädgårdsdir.
Rudolf A. (A. 3).

Hjalmar Abelin.

1. Abelin, Hjalmar August,
barnläkare, f. 22 maj 1817 i Linköping, †
13 sept. 1893 i Stockholm. Föräldrar:
auditören, sedermera borgmästaren i
Linköping Zacharias A. och Henrika
Karolina Lodin. — A. genomgick
gymnasiet i Linköping, inskrevs som
student vid Uppsala univ. 1835, blev med.
kand. 1844, med. dr utan promotion
1846, kir. mag. 1847 och avlade
ämbetsprov 1848. Han var amanuens vid
medicinska kliniken på Serafimerlasarettet
1846 och vid pediatriska
kliniken på Allm. barnhuset 1847, där
han 1856—83 innehade befattningen
som överläkare. Samtidigt var han
prof. i pediatrik vid Karol. inst. 1858—82
(tf. prof. redan 1855). — Jämte
F. T. Berg var A. en av den sv.
pediatrikens första vetenskapliga
målsmän, framstående både som läkare
och lärare. Han fullföljde energiskt
Bergs strävanden, genomdrev ett nytt
reglemente för Barnhuset 1850 och
fick till stånd en nybyggnad av
inrättningen s. å. I Hygiea och andra
facktidskr. publicerade han talrika
smärre uppsatser, som utmärkas av
klarhet och grundlighet. Mycket känt
är hans arbete ”Om vården af barn
under de första lefnadsåren” (1874;
flera senare uppl.). A. hade även
intressen utanför sitt speciella fack.
Han tillhörde direktionen för
Stockholms enskilda bank 1859—71 samt
styr. för ab. Stockholms handelsbank
1871—92, var stadsfullmäktig 1863—67
samt kallades till led. av Vet. akad.
1866. — Gift 1851 med Hanna
Brandelius.
P. H. T.

Gustaf Abelin.

2. Abelin, Gustaf Rudolf, militär,
f. 17 maj 1819 i Linköping, † 19
sept. 1903 på Björnsnäs i Kvillinge
skn, Östergötl. län. Bror till A. 1. —
A. blev volontär vid Första
livgrenadjärreg. 1837, avlade officersex.
1839, blev underlöjtnant vid Närkes
reg. s. å., kapten 1855, överstelöjtnant
och förste major vid S. skånska
infanterireg. 1862 samt överste och
chef för N. skånska infanterireg. 1867.
Han blev generallöjtnant 1871 och
var generalbefälhavare i andra
militärdistriktet 1872—87. — A. tillhörde
bl. a. 1863 års kommitté för mildrande
av arméns strafflag och var 1871—98
led. av Första K., där han
tillhörde försvarsutskotten 1875, 1877,
1878 och 1883 samt insattes i hemliga
utskottet 1895. I härordningsfrågan
överensstämde A:s uppfattning med
Karl XV:s, och som statsråd och chef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>