Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahrenberg, Albin - Ahrenberg, Henrik - Ahrenberg, Ossian - Ahrle, Elof - Akrell (Akrel) - 1. Akrel, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ahrenberg
46
Akrel
Ossian Ahrenberg.
Ahrenbergsflyg. År 1939 hade A. gjort
över 40 000 uppstigningar med tills,
omkr. 135 000 passagerare. Han har
i hög grad bidragit till flygningens
popularisering i vårt land. Från 1939
har A. tjänstgjort inom flygvapnet
som flygare och stationsofficer. A. har
utgivit boken "Bolivar. Luftens
vaga-bond" (1931). — Gift 1933 med
Margit Liljequist. N. B.
Ahrenberg, n enrik Elis,
affärsman, f. 10 sept. 1835 i Göteborg, †
23 april 1915 därstädes. Föräldrar:
vågmästaren Elias A. och Charlotta
M. Göök. — Efter att i ungdomen ha
arbetat i Göteborgs stads tjänst som
vågskrivare, stadsrevisor och tf.
stadskassör inträdde A. 1870 i
firman Ekman & co., Göteborgs största
järnexportfirma, där han 1874 blev
delägare och 1892 chef. Han hade
genom resor på kontinenten och i
Amerika knutit personliga förbindelser
och ökade med hjälp av dessa firmans
järnexport. -— Som kommunalman
var A. mångårig led. i bl. a.
Göteborgs folkskolestyr. och Sahlgrenska
sjukhusets direktion och ordf. i
Göteborgs K. F. U. M. samt stiftare av
Fören. för bistånd åt vanföra. Han
tillhörde Andra K. 1894—96. — På
uppdrag av Jernkontoret utgav A.
1864 "Stämpelbok för svenska
jernverken, I. Stångjerns- och
Manufakturverk, II. Masugnar", som han 1877
tills. m. J. E. Ekman gav ut i ny
uppl.: "Stämpelbok för jernverken i
Sverige 1877", vilka stämpelböcker
äro värdefulla källpublikationer för
all bergshistorisk forskning. — Gift
1864 med Mathilda Bourn. S. E.
Ahrenberg, Ossian Theodor,
skeppsredare, f. 29 april 1877 i
Göteborg. Föräldrar: skeppsredaren
Theodor A. och Hilda Pettersson. — A.
bedrev handelsstudier i Tyskland 1896,
i England 1897 och blev följ. år
delägare i firman Th. Ahrenberg, som
1872 hade etablerats av hans far,
delägare i den 1826 bildade
handelsfirman A. T. Ahrenberg & co., Göteborg.
Fadern var en av de första sv.
affärsmän, som bedrevo rederirörelsen icke
endast för att transportera det egna
handelshusets varor utan som
självständigt företag. Han grundade resp.
förvärvade vid sidan av huvudfirman
ett flertal större och mindre
ångbåtsföretag, som dirigerades i form av
dotterbolag, bl. a. rederiab. Nornan.
Det må nämnas, att 1896 och 1897
firmans ångare Virgo förde Andrées
nordpolsexpedition till Spetsbergen.
Efter faderns död 1908 blev A. ensam
firmans chef samt verkst. dir. för
dotterbolagen och utvidgade ytterligare
deras verksamhet. Under årens lopp
ha verkstäder i Sverige, Norge och
Danmark levererat ett 40-tal ångare
till firman och dess många olika
bolag. Fartygen sysselsättas
företrädesvis i trampfart mellan nordsjö- och
östersjöhamnar och västeuropeiska
och medelhavshamnar. — A. har
flitigt anlitats i kommunala
förtroendeuppdrag, icke minst i sådana av
kulturell art, bl. a. ss. styr.-led. i
Göteborgs konserthus och dess
symfoniorkester, i Göteborgs stadsteater,
Göteborgs sjöfartsmus., Sällskapet
Gnistan m. fi. Han har även gjort sig
känd som samlare av göteborgiana och
som donator. — Gift 1909 med Naëma
Wijkander.
Ahrle, Gustaf Elof, skådespelare,
f. 21 jan. 1900 i Nyköping. Föräldrar:
mejeriägaren Karl August Carlson
och Karolina Matilda Carlson. — A.
började 1919 vid Elin Svenssons
dramatiska elevskola samt erhöll
därefter anställning vid skilda sällskap.
John Norrman engagerade honom
1922 till Lilla folkteatern i Stockholm.
Därefter har A. uppträtt på skilda
huvudstadsscener, bl. a. på Folkets
hus teater, i vars revyer han
framträdde med den typ, som mest
bidragit att skapa hans f. n. vidsträckta
popularitet — ett med träffsäkerhet
och folklig humor gjort porträtt av
den infödde stockholmaren,
"ekens-kisen", framför allt byggt på en
intelligent och perfekt återgivning av
stockholmsslangen. Denna typ har A.
sedan mer eller mindre konsekvent
odlat i ett stort antal populära
filmer, mestadels militärfarser och
lustspel, som i stor utsträckning skrivits
för honom, t. ex. "Vi som går
landsvägen", "Kamrater i vapenrocken",
"Herr husassistenten", "Hjältar i
gult och blått", "Åh, en sån grabb",
"Alle man på post" och "Fransson
den förskräcklige". — Gift 1) med
skådespelerskan Naëmi Briese; 2)
med skådespelerskan Birgit
Rosengren. A. L., S. T.
Akrell (Akrel), ätt, vars äldste
med visshet kände stamfar,
rådmannen i Nyköping Peter Akrelius, blev
far till komministern i öja och
Västermo, Strängnäs stift, Anders Petri
Akrelius (f. 1665, † 1729).
Riddarhusstamtavlans uppgift, att denne var
son till kyrkoherden Israel Olai
Acrelius (se denna släkt), anses vara
oriktig och släktskapen mellan de båda
ätterna överhuvud osannolik. Anders
Petri Akrelius’ sonson,
kopparstickaren Fredrik Akrel (A. 1), blev far till
Carl Fredrik Akrel, slutl.
generallöjtnant och chef för telegrafverket (A.
2); denne adlades 1819 enligt 37 §
R. F. under namnet A. och blev
stamfar för denna ännu levande ätt.
1. Akrel, Fredrik (tidigare
Fredric), gravör, f. 27 maj 1748 i öja skn,
Södermani. län, † 6 nov. 1804 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Petrus
Andreas Akrelius och Catharina
Elisabet Carsten. — A. blev student 1768 i
Uppsala och undervisades där i
gra-veringskonsten av kartografen A.
Åkerman, som förestod en av
Kosmo-grafiska sällskapet grundad verkstad
för tillverkning av jordglober. Omkr.
1770 flyttade han till Stockholm och
utvecklade i fortsättningen en flitig
verksamhet som illustratör av lärda
och populära verk. En kortvarig
vistelse i Paris 1773—74 tycks inte ha
efterlämnat några djupare spår i hans
konst, som i stort sett förblir täml.
hantverksmässig. I en del porträtt
visar han likväl prov på ett mjukare
handlag. Efter hemkomsten fick han
anställning hos gravören E. C.
Bergqvist, 1778 blev han gravör hos Vet.
akad., och följ. år övertog han
Åkermans verkstad, som flyttades till
Stockholm och ställdes under Vet.
akad: s överinseende. Stilistiskt anslöt
sig A. närmast till P. Floding, vars
franskt skolade elegans han likväl
aldrig når upp till. I tekniskt avseende
arbetade han i stor utsträckning med1
etsning men gick i regel över
plåtarna med torrnål eller gravstickel. Hans
produktion är synnerl. omfattande.
Enbart i Nat. mus. finnas över 250
blad av hans hand. Hans gravyrer
återfinnas dessutom i "Museum
Carl-sonianum" (1786—89), tidskr.
Journalisten (1790-talet), S. A. Hedins
"Wetenskapshandlingar för läkare",
där A. utfört en serie läkarporträtt,
o. s. v. Bland hans porträtt märkas
ett av Olof von Dalin (1772), ett av
Niklas Sahlgren (1776) och ett av C.
G. Tessin, vilket ingår i en serie
lantmarskalksporträtt, som A. graverade.
Han utförde f. ö. allt vad till yrket
hörer, ss. stadsutsikter, avbildningar
av byggnader, kartor, allegoriska
kompositioner, vinjetter o. s. v. År
1803 blev han led. av Konstakad. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
