Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alw, Gabriel - 1. Alving, Hjalmar - 2. Alving, Fanny - 3. Alving, Barbro - Ambolt, Nils - Ambrosiani, Sune
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alving
77
Ambrosiani
stockholmspubliken, och den har
alltsedan dess förblivit honom trogen.
Han har vid nationalscenen utfört ett
stort antal bemärkta rollskapelser,
bl. a. en serie strindbergsroller som
Den andre i "Advent", Göran Persson
i "Gustav Vasa" och i "Erik XIV",
Gert Bokpräntare i "Mäster Olof" och
Kung Magnus i "Folkungasagan".
Som strindbergstolkare intar A. en
särställning, framför allt tack vare
sin överlägsna, vässade
replikbehandling och sin förmåga av skarp
profilering. Samtidigt som A. överhuvud
är en utomordentlig kostymaktör med
en omfattande klassisk repertoar liar
han haft några av sina största
framgångar i moderna uppgifter, framför
allt i roller, där lian kunnat utnyttja
den intellektuella intensitet, som
kännetecknar lians konst (Nils Bru i
Christiansens "En resa i natten",
Denis i Romains’ "Diktatorn", Canitz i
Stolpes "Döbeln"). Inom komedifacket
har A. med bisarr humor utfört många
träffsäkra, ofta burleska porträtt
(Joxer i Synges "Juno och påfågeln",
Botten i Shakespeares "En
midsommarnattsdröm", Begriffenfeldt i
Ib-sens "Peer Gynt"). Med sin perfekta
diktion ocli vackra stämklang hör A.
även till våra främsta och mest
populära recitatörer, särskilt ofta anlitad
i radio. — A. var 1934—35
föreståndare för Dramatiska teaterns
elevskola. Han har även medverkat vid
filmen. — Gift 1) 1918 med
skådespelerskan Lilly Cronwin, † 1918; 2)
1920 med Eva Scholander. S. T.
1. Alving, Karl Hjalmar, lärare,
språkman, f. 3 juni 1877 i Kalmar.
Föräldrar: sjökaptenen Alfred
Svensson och Karin Andersdotter. -—• A.
blev fil. kand. i Uppsala 1900, fil. lic.
i Göteborg 1906 och fil. dr i Uppsala
1916. Han började sin
lärarverksamhet i Göteborg (Göteborgs högre
samskola) 1902, blev läroverksadjunkt i
Uppsala 1907 ocli var 1918—42 lektor
i modersmålet vid Norra
realläroverket i Stockholm. Genom sin lärobok
"Svensk litteraturhistoria" (1—3,
1929—32; nya uppl. 1935, 1939) är A.
en av vårt lands mer kända pedagoger.
Han har även publicerat
språkhistoriska undersökningar och uppsatser i
pedagogiska, stilistiska,
litteraturhistoriska och topografiska ämnen. I
sin populärt skrivna bok "Genom sek’
lernas Uppsala" (1923) dokumenterar
sig A. som kännare av Uppsala stad
och dess historia. Han utger sedan
1935 en serie "Isländska sagor" i
sv. övers. — Gift 1906 med förf.
Fanny Lönn (A. 2). N. B.
2. Alving, Fanny Maria,
författarinna, f. 23 okt. 1874 i Ytterselö
skn, Södermani. län. Föräldrar:
sjökaptenen August Lönn och Erilca
Jonsson. ■—■ A. avlade mogenlietsex. i
Stockholm 1893. Från 1897 var hon
under sign. Maja X i många år en
mycket uppskattad medarb. i Strix
och har dels under eget namn, dels
under pseud. Ulrik Uhland
publicerat dikter, noveller och romaner.
Hennes poesi, som ofta med viston
förenar epigrammatisk tillspetsning
och delvis är skriven på selömål,
kännetecknas av frisk humor, saftig
realism och ledig, säker form, t. ex.
"Gull-äpplen och paradisäpplen" (1901)
och "Andra visboken" (1915). Bland
hennes novellsamlingar, präglade av
samma litterära egenskaper som
dikterna, märkas "Brita från österby"
(1904) och "På avigsidan" (1918),
bland hennes romaner de
humoristisksatiriska stockholmsskildringarna
"Fröken från Västervik" (1907) och
"Familjen von Skotte" (1922) samt
detektivskämtet "Josefssons på
Drottninggatan" (1918). — Gift 1) 1898—
1905 med byrådir. Sven Norrman;
2) 1906 med lektorn Hjalmar Alving
(A. 1). N. B.
3. Alving, Barbro, journalist, f.
12 jan. 1909 i Uppsala. Dotter till
A. 1 och A. 2. — Efter studentex. i
Stockholm 1928 var A. från s. å. till
1934 inskriven vid Stockholms
högskola, samtidigt medarb. i Idun från
1928 och red.-sekr. där 1929—31;
hon är sedan 1934 medarb. i Dagens
nyheter. — A. har under sign. Bang
gjort sig känd som en av våra främsta
kvinnliga reporter. Med oförskräckt
företagsamhet har hon bl. a. utfört
vanskliga uppdrag som
krigskorrespondent i spanska inbördeskriget, i
Finland efter det ryska överfallet
1939 och i Norge våren 1940. N. B.
Ambolt, Nils Peter, astronom,
geodet, forskningsresande, f. 2 april
1900 i Lund. Föräldrar: ingenjören
Anders A. och Göthilda Johnsson. —
Efter studentex. i Lund 1917 blev A.
fil. mag. 1923, fil. lic. 1927 samt fil.
Sune Ambrosiani.
dr och docent i geodesi 1938, allt vid
Lunds univ., där han 1927—41 var
amanuens vid astronomiska
observatoriet. Han deltog 1927—33 i Sven
Hedins stora expedition till Centralasien
och gjorde i Östturkestan noggranna
astronomiska ortsbestämningar oeh
tyngdkraftsmätningar på ett 40-tal
stationer, delvis i dittills outforskade
områden, samt utförde topografiska,
meteorologiska och magnetiska
arbeten. Åren 193S—40 deltog A. i
Sveriges geologiska undersöknings
geofysiska arbeten i Skåne, och 1941 blev
han förste aktuarie vid
Sjökartever-kets jordmagnetiska avd. Han har
bl. a. utgivit "Latitude and longitude
determinations" (1938,
gradualav-handl.) och reseskildringen
"Karavan" (1935). — Gift 1936 med Birgit
Hallström, f. Nilsson. S. L.
Ambrosiani, Karl Sune Fredrik,
kulturhistoriker, f. 31 dec. 1874 i
Solna skn, Stockholms län. Föräldrar:
lantbrukaren Bruno A. och Mimmi
Hoving. — A. blev student 1S93 i
Stockholm, fil. kand. 1896, fil. lic.
1902 och fil. dr 1911, allt i Uppsala.
Han anställdes 1903 som amanuens
vid Nord. mus., var från 1932
intendent där och blev pensionerad 1939.
A., som från början var historiker av
den lijärneska skolan, har som
museiman starkt hävdat de
historiskt-vetenskapliga synpunkterna på
museiarbetet. Hans produktion spänner
över ett mycket vidsträckt område. Så
behandlar han medeltidsarkeologi dels
i sin gradualavliandl. "Zur Typologie
der älteren Kacheln" (1910), dels i
"Medeltidens kyrkliga byggnadskonst
i Sverige" (1904), ett banbrytande
inlägg i den vetenskapliga
diskussionen av hithörande problem. I
"Odinskultens härkomst" (1907) söker han
med ledning av de klassiska
historikerna och arkeologins vittnesbörd
hänföra odensdyrkan till bysantinsk
Hjalmar Alving.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
