Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arén, Eric - Arenander, Oscar - Arenius, Olof - Arent Persson - Areschoug, Areskog, Areskoug - 1. Areschoug, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arenander
123
Areschoug
den till handa med en villighet, som
åtminstone i böndernas ögon
närmade sig landsförräderi. På böndernas
begäran ställde A. sig i spetsen för en
bonderesning, och med sin
påkbeväp-nade skara lyckades han taga en del
av de ryska trupperna till fånga,
begav sig med dem till Stockholm och
var därigenom frånvarande under
bondekrigets slutakt
"Kumlingesla-get". Gustav IV Adolf och den sv.
regeringen uppskattade till fullo
böndernas bragd. A. erhöll bl. a. medalj
för tapperhet i fält med Svärdsordens
band och uppbar till sin död en
pension om 200 daler banko av sv. staten.
Då ryssarna 1809 slutgiltigt besatte
Åland, måste A. i största hast fly till
Stockholm, och då han efter freden
med sv. pass återvände, fängslades
han och skymfades av Kulnevs
kosacker men frigavs efter några månader
och återvände till Sverige, där han
förordnades till kronolänsman i
Sollentuna härad. År 1821 flyttade han
tillbaka till Åland. — Gift 1) med
Kristina Sofia Holmberg; 2) med
Fredrika Susanna Lindström. G. U.
Arenander, Erik Oscar,
agronom, lantbrukslärare, f. 25 febr. 1862
i Vårfrukyrka skn, Uppsala län, † 11
okt. 1925 i Uppsala. Föräldrar:
lantbrukaren Erik A. och Josefina
Andersson. — A. blev student i
Stockholm 1883, avlade agronomex. vid
Ultuna lantbruksinst. 1885 och
studerade 1S93—96 i Halle, där han blev
fil. dr. Han var lärare vid olika
lantbruksskolor från 1885, bl. a. förste
lärare vid Bjärka-Säby
lantbruksskola 1887—93, blev länsagronom i
Västernorrl. län 1898 samt lektor i
husdjurslära vid Ultuna
lantbruksinst. 1905 och prof. där 1918. Han
företog ett stort antal resor till olika
länder i Europa, blev led. av
Lant-bruksakad. 1911 och hedersdr i Wien
1918. — Som länsagronom verkade A.
livligt för linodlingens upphjälpande,
rotfruktsodlingens mera allm.
utbredning, inrättande av frörenserier
samt föreningsväsendets utveckling.
Så åstadkom han 1901 på sitt
område en organisation av lokalfören.,
sammanslutna till ett länsförb., det
första i Sverige, och med öppen blick
för jordbrukskooperationens betydelse
deltog han i bildandet av Sv.
lantmännens riksförb., där han var ordf. 1905
—06. Framför allt var han intresserad
av husdjursskötseln och arbetade för
tillvaratagande och renavel av den
inhemska obehornade nötboskapen,
fjällrasen och den rödkulliga boskapen.
Detta ämne har lian behandlat såväl i
sin gradualavhandl. "Studien über das
ungehörnte Rindvieh im nördlichen
Europa" (1896) som i "Rödkullorna på
Ellesbo" (1911) och "Fjällrasen, dess
afvel, utfodring och vård" (1912). Av
hans författarskap märkes vidare
"Linodlingsboken" (1910). En skrift
om den äldre mjölkhushållningen i
Norrland (1911) är en frukt av hans
kulturhistoriska forsknings- och
samlingsnit. — Gift 1900 med Nancy
Elisabeth Birch-Jensen. N. B.
Arenius, Olof, porträttmålare, f.
16 dec. 1700 i Bro skn, Uppsala län, †
5 maj 1766 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Erik A. och Anna
Brodin. — A. studerade först teologi i
Uppsala men vände snart sin håg
till konsten och blev elev hos
porträttmålaren David von Krafft. Efter
att ha framträtt som självständig
konstnär vid mitten av 1720-talet
vistades han omkr. 1730 och 1736
utrikes för studier i sitt fack. De
holländska porträttmålarna liksom
den i England naturaliserade tysken
G. Kneller blevo av stor betydelse för
hans utveckling. I Holland skaffade
han sig bl. a. en ingående kännedom
om gamla målningar, så att han efter
hemkomsten betraktades som en
auktoritet i ämnet och på 1750-talet, när
pastellmålningen blev modern och
ställde oljefärgsporträttet i skuggan,
ibland försörjde sig genom
restaurering av äldre konstverk. — A. var en
av sin tids mest anlitade sv.
porträttmålare och stod på höjden av sitt
rykte på 1740-talet. Visserl. präglas
hans porträtt av riksråd och
ämbetsmän av ett ytligt uppfattningssätt,
och arrangemanget går i pompös
barockstil, men hans
karakteriseringsförmåga är god, och särskilt i sina
intimare porträtt visar han en god
förmåga till människoskildring. A.
utförde även miniatyrporträtt. Bland
hans talrika arbeten äro bilderna av
riksrådet H. Cedercreutz, astronomen
P. Wargentin, arkitekten C.
Hårleman och amiralen Augustin
Ehrensvärd de mest kända. — Gift i
Holland med Karolina Filipina Krus. —
Olof Arenius. Självporträtt (Nat. mus.).
Litt.: O. Levertin, "Niclas Lafrensen
d. y." (1899). N. B.
Arent Persson till Granhammar
och Ornäs, † senast 1548. Föräldrar:
riksrådet och väpnaren Peder Eriksson
till Granhammar och Karin
Arents-dotter. ■— A. är känd från
berättelserna om Gustav Vasas äventyr i
Dalarna. Då Gustav Vasa uppehöll sig
på Ornäs, hade A. sökt gripa och
utlämna honom, men A:s hustru Barbro
Stigsdotter anade oråd och förde
Gustav i säkerhet till Svärdsjö.
Berättelsen är i stora drag trovärdig, men
händelsen har sedermera kraftigt
utstof-ferats. -— A. återvann senare Gustav
Vasas ynnest. Han bidrog 1529 till
att förebygga oroligheter i Dalarna
och blev 1534 häradshövding i sin
hemtrakt Bro härad. — Gift 1) med
Barbro Stigsdotter; 2) med Sigrid
Klasdotter (Kyle). G. U.
Areschoug (-skog), Are sk o g,
Areskoug, vitt utgrenad släkt,
härstammande från kyrkoherden i
Simrishamn Holger Månsson A. (†
1687), som blev farfar till
guldsmeden och handlanden därstädes Carl A.
(f. 1698, † 1771). Dennes son,
handlanden i Simrishamn Peter Erhard A.
(f. 1741, † 1795), blev farfar till
botanisten John A. (A. 1) och farfars far
till botanisten Fredrik A. (A. 2). En
äldre bror till Carl A. var handlanden
i Ystad Casten A. († 1752), som blev
farfars farfars far till prästen och
botanisten Carl Areskog (A. 3).
1. Areschoug, Johan (John)
Erhard, botanist, f. 16 sept. 1811 i
Göteborg, † 7 maj 1887 i Stockholm.
Föräldrar: vågmästaren i Göteborg
Terning Martin A. och Sofia
Elisabet Greiffe. — A. blev student 1829,
fil. kand. 1838, fil. mag. s. å. och
docent i botanik 1839, allt i Lund.
Han blev lärare i Göteborg 1841,
borgströmiansk adjunkt i praktisk
ekonomi vid Uppsala univ. 1849,
Oscar Arenander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
