Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arne, Ture - Arnell, Wilhelm - Arnell, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arnell
132
Arnell
europa samt Ryssland. Som
vega-stipendiat reste han till Mindre Asien
och Syrien 1906—07 och som
letter-stedtsk stipendiat genom vidsträckta
delar av Ryssland 1912—13; senare
har lian företagit forskningsresor i
ryska Turkestan 1929 och i Persien
1932—33, varvid han pä
Turkmen-stäppen undersökte lämningarna av
ett bysamhälle från kopparåldern.
I A:s omfattande produktion märkas
"Gravfältet vid Vendel" (tills, med
Hj. Stolpe, 1912; även fransk uppl.),
framställningen av Östeuropas och
Nordbalkans förhistoria i "De
förhistoriska tiderna i Europa" (1, 1926)
och "Das Bootgräberfeld von Tuna in
Alsike, Uppland" (1934). Den sv.
expansionen österut och de nordiska
inslagen i den ryska
järnålderskulturen har han grundligt utrett i "La
Suède et l’Orient" (1914) och "Det
stora Svitiod’ (1917). Ett annat verk
av A., "Painted stone age pottery
from the province of Honan" (1925),
bygger på material från J. G.
Anderssons kinasamlingar. A. har utgivit
åtskilliga mindre arbeten, bl. a. "Det
modärna Ryssland" (1929) samt "The
Swedish arcliæological expedition to
Iran" (Acta archæologica, 1939). —
I Sverige har A. utfört viktiga
arbeten i fältet, bl. a. utgrävningarna av
Smörkullen vid Alvastra, Signillsbur
i Ysane skn, Tuna i Alsike skn samt
vid Lagerlunda i Kärna skn. Sina
resultat har han framlagt i en mängd
artiklar i olika vetenskapliga tidskr.
A. är även en flitig medarb. i
dagspressen och liar både genom denna
och sin föreläsningsverksamhet i
in-och utlandet verkat för att
popularisera sin vetenskap. A. är en av
stiftarna av Sv. orientsällskapet (dess
sekr. 1921—40) och är v. ordf. i Sv.
fornminnesfören. Han har vidare varit
ordf. i Konsthantverkarnas gille 1920
-—23, Sv.-turkiska sällskapets v. ordf.
1925—28 och är dess ordf. från 1928,
Wilhelm Arnell.
Lars Arnell, Målning (detalj) av O. P.
Lehmann.
var Sv.-ryska fören:s ordf. 1929 samt
Kulturella ungdomsrörelsens ordf.
1915—17. — Gift 1906 med Ida
Meyersberg. Th. N.
Arnell, Hampus W ilh el m,
botanist, f. 2 aug. 1848 i Härnösand, † 18
dec. 1932 i Uppsala. Föräldrar:
bankdirektören Hampus A. ocli Erika
Johanna Forséen. ■— Efter mogenhetsex.
i Härnösand 1868 inskrevs A. s. å. vid
Uppsala univ., där han blev fil. kand.
1872 och fil. dr 1875 samt sistn. år
docent i botanik där. Efter
tjänstgöring vid läroverken i Örebro, Umeå
och Härnösand utnämndes lian till
lektor i naturalhistoria och kemi i
Jönköping 1880, i Gävle 1894 och
i Uppsala 1901 samt erhöll avsked
1913. — A. har särskilt blivit känd
som f ramstående bryolog. I sin
drsav-handl., "De skandinaviska
löfmossor-nas kalendarium" (1875), behandlade
lian dessa växters "blomning" och
fruktmognad, ocli i "Die Moose des
Sarekgebietes" (1907—10) beskrev
han (tills, med C. Jensen) grundligt
ett större område ur bryologisk
synpunkt. De samlingar han gjorde
under en resa till Jenisejdalen 1875—
76 beskrev lian (tills, med S. O.
Lindberg) i det stora arbetet "Musei Asiæ
borealis" (1S89—90). A. var
Nordens främste kännare av
levermossorna och gjorde undersökningar över
deras systematik och floristik samt
behandlade dem i O. R. Holmbergs
"Skandinaviens flora", II a (1928).
Han riktade den sv. mossfloran med
flera nya arter och fick
levermoss-släktet Arnellia uppkallat efter sig.
Hans arbete "Om vegetationens
utveckling i Sverige åren 1873—1875" är
av betydelse. Han intresserade sig
livligt för fenologin eller läran om de
periodiska företeelserna inom
växt-och djurvärlden samt för de
"dominerande blomningsföreteelserna", sär-
skilt sådana, som ge färg åt
landskapet. — Gift 1880 med Helga Afzelius.
— Litt.: biografi av Hj. Möller i Sv.
botan. tidskr. 1937. S. L.
Arnell. Släkten härstammar från
rådmannen och handlanden i
Hudiksvall Lars Jonsson (f. 1598 i Arnö by i
Rogsta, Gävleb. län, † 1669 i Narva).
Dennes son Jonas, kyrkoherde i
Maria Magdalena förs. i Stockholm,
senare superintendent i Karlstad (f.
1642, † 1707), antog namnet A. efter
faderns hemort. Han blev far till
kyrkoherden och riksdagsmannen
Lars A. (f. 1689, † 1742), vars söner
adlades och adopterades på
farbrodern presidenten Karl A:s adelskap
1756. Den äldste av dem, majoren
Lars A. (f. 1731, † 1790), blev far till
nedannämnde statssekr. i
Krigsexpeditionen Lars A.
Arnell, Lars, skriftställare,
ämbetsman, f. 13 jan. 1781 i Stockholm,
† 6 sept. 1S56 i Åbo. Föräldrar:
majoren Lars A. och Sofia Elisabet von
Rosen. — A. hade en lysande
begåvning och gjorde en snabb karriär på
den militära banan, blev vid 13 års
ålder sergeant och hade stigit till
major vid Kalmar reg. och
överstelöjtnant i armén, när han 1813 tog
avsked. Sedan han 1817 blivit
landshövding i Jämtl. län och föl j. år i Hall. län,
visade lian en så utmärkt
ämbetsman-naförmåga, att han 1824 utnämndes
till statssekr. för krigsärendena. Han
visade även här stor duglighet och
stod i personlig gunst lios Karl XIV
Johan. Men genom spel ocli slöseri
kom han på ekonomiskt obestånd, och
inte ens konungen kunde hjälpa
honom, utan han försattes i konkurs
1825. Samtidigt gav han ut en
broschyr med den märkliga titeln "Huru
skola bankrutter förekommas,
wing-leriet och ockret utrotas?". För att
undgå häktning flydde A. till
utlandet, och vid återkomsten 1826 dömdes
lian till 2 års fästning som vårdslös
gäldenär men lämnade på grund av lejd
landet och slog sig ned i Finland. Där
gjorde han en uppmärksammad
insats som översättare av bl. a. W.
Scotts episka dikt "Sjöfröken" (1828;
2:a uppl. 1829, 3:e uppl. 1857) och
Th. Moores "Lalla Rookh"
(1S29–30; 2:a uppl. 1860). Han blev finsk
medborgare 1830 ocli var 1830—39
bokhandlare i Åbo, samtidigt som han
utgav Åbo underrättelser (1830—39).
Hans framstående egenskaper hade
snart observerats i ledande finska
kretsar, och 1832—54 utövade han
som sekr. i Finska
hushållningssällskapet en mångsidig verksamhet. Han
upprättade 1836 Mustiala
lantbruks-inst., lade grunden till ett ordnat
folkskole- och veterinärväsende, inför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
