Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Beck-Friis, Johan - 10. Beck-Friis, Hans - Beckhammar, Hugo - Beckman, se även Bäckman - Beckman, Anders - Beckman, Anders, biskop, se s. 192 - Beckman, Anna, fysiker, se s. 193 - Beckman, Bengt, fysiker, se s. 193 - Beckman, Birger - Beckman, Bror, tonsättare, musiklärare, se s. 194 - Beckman, Ernst, publicist, politiker, se s. 192 - Beckman, Johan Wilhelm, präst, hymnolog, se s. 193 - Beckman, Natan, språkforskare, se s. 193 - Beckman, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beck-Friis
101
Beck-Friis
sekr. i Paris. Han var 1923—24 tf.
chargé d’affaires i Aten, 1924—25 tf.
chargé d’affaires i Bukarest, Aten och
Belgrad, 1925—30 byråchef i
Utrikes-dep., 1930—36 legationsråd i
Washington, 1936—37 generalkonsul i
Shanghai samt tf. chargé d’affaires i
Kina, 1937—39 envoyé i Shanghai,
1939—40 tf. chef för Utrikesdep:s
B-avd. och blev 1940 envoyé först i Oslo,
därefter i Lissabon. Han tjänstgjorde
som observatör vid den internat,
kongressen av intellektuella arbetare
i Paris 1923 och var tf. handsekr.
under konung Gustavs utrikesresa 1928
—30. Han har utgivit romanen
"Möjligheten" (1921). — Gift 1913 med
grevinnan Gunilla Bielke. Å. Th.
10. Beck-Friis, Hans Gustaf,
friherre, diplomat, f. 31 dec. 1893 på
Fi-holms gods i Jäders skn, Södermani.
län. Bror till B. 7. — Efter studentex.
1912 i Lund inskrevs B. vid Lunds univ.,
där han avlade fil. kand.-ex. 1914 och
jur. kand.-ex. 1918. Han blev
amanuens i Statens handelskommission 1919
och attaché i Utrikesdep. s. å., andre
legationssekr. i Bryssel och Haag
1923, byråsekr. i Utrikesdep. 1924,
förste legationssekr. där 1926,
byråchef 1930, utrikesråd och chef för
Utrikesdep: s politiska avd. 1931, tf.
chargé d’affaires i London 1938 och
ministre plénipotentiaire s. å., envoyé
i Bern och ständigt ombud vid N. F.
1939 och envoyé i Bom 1940. Han var
sekr. åt Sveriges ombud i N. F:s råd
juni 1926, i N. F:s församling 1926—
28 samt sekr. och sakkunnig åt
Sveriges ombud i N. F:s församling 1929.
År 1927 var han sekr. åt sakkunniga
för utrikesförvaltningens
omorganisation och 1938 sv. ombud i internat,
noninterventionskommissionen. B. är
en av pionjärerna för golfsporten i
Sverige. Han innehade sv. mästerskap
i golf 1916 och 1919 samt
skandinaviskt sådant 1916—18. — Gift 1920
med grevinnan Margaretha
Oxenstierna af Korsholm och Wasa. N. B.
Beckhammar, Gustaf Hugo,
flygofficer, f. 30 okt. 1895 i Örebro.
Föräldrar: lantbrukaren Carl G.
Johansson och Agnes Beckman. — B.
blev 1918 fänrik vid Norrbottens reg.,
genomgick flygspanarskolan 1922,
utbildades till flygförare 1925 samt
utnämndes 1926 till löjtnant vid
flygvapnet och 1931 till kapten. Han
genomgick Krigshögskolan 1932—34,
Sjökrigshögskolans stabskurs 1934—35
och var generalstabsaspirant 1935—
36. År 1937 utnämndes han till major
och blev chef för flygstabens
opera-tionsavd., där han kvarstod till 1939.
Efter finska krigets utbrott 1939
anmälde han sig som frivillig och utsågs
till chef för Sv. frivilligkårens
flygflottilj. Dä sv. flygstridskrafter för
första gången i krigshistorien insattes
i strid, skedde det under B: s befäl. Han
ledde själv det sv. bombplanförband,
som, eskorterat av jaktplan, angrep
mål på marken vid Märkäjärvi 12
jan. 1940 och därvid även utkämpade
strid med ryska flygstridskrafter.
Under hans lugna och besinningsfulla
befälsföring, präglad av gott
kamratskap, utvecklades en god anda inom
det sv. förbandet, som under krigets
fortsättning med stor heder och
framgång fullgjorde sina uppgifter och
förstörde minst 12 fientliga flygplan
i luftstrid eller pä marken. År 1940
blev B. överstelöjtnant och 1941 chef
för Ostgöta flygflottilj. B. studerade
engelska flygförband i Egypten 1931
och flygförband i Tyskland 1939. Han
erhöll i Finland frihetskorset med
svärd tredje klass. — Gift 1925 med
Aina Högström. F. M.
Beckman, se även Bäckman.
Beckman, Anders,
reklamtecknare, f. 21 juli 1907 i Örebro.
Föräldrar : bankkamreraren Frithiof Anders
B. och Magdalene Faie-Hansen. — B.
genomgick Tekn. skolans högre
konstindustriella avd. 1927—30 och företog
flera studieresor till Berlin och Paris
1930—38. I Stockholm har han egen
reklamskola. Han är led. av styr.
för Sv. slöjdfören. sedan 1936 (utom
1938), Sv. affischtecknare sedan s. å.
och Sv. reklamförb. sedan 1940. —
B. har som reklamkonstnär lagt
huvudvikten vid just det
konstnärliga och sökt verka för att skapa
förståelse bland affärslivets män för
betydelsen och värdet av en
konstnärlig standard hos reklamen. I tal och
skrift har han motarbetat
schablonmässigheten på t. ex. affischens
område, och som utövande reklamman
har han givit ex. på vad konstnärlig
uppslagsrikedom och smidig
anpassningsförmåga i stället kunna
åstadkomma. Han har medverkat vid
ordnandet av Sveriges utställning på
Expo i New York 1939 och
försvarsutställningarna i Stockholm 1940 och
Göteborg 1941. — Gift 1932 med
friherrinnan Carin Leijonhufvud. Th. N.
Beckman, Anders, biskop, se s.
192.
Beckman, Anna, fysiker, se s.
193.
Beckman, Bengt, fysiker, se
s. 193.
Beckman, Birger Karl
Hjalmar, tidningsman, skriftställare, f. 29
okt. 1906 i Linköping. Föräldrar:
civilingenjören Magnus B. och
Frideborg Danell. — B., som vid Uppsala
uniiv. blev fil. kand. 1928 och fil. lic.
1937, förestod 1928—29
skandinaviska sektionen av The Library of
Con-gress, Washington D. C., European
mission, var medarb. i Stockholms-tidn.
Hugo Beckhammar.
1930—32 och Morgontidn. 1932—40
och blev 1941 politisk redaktör i
Gö-teborgs-tidn. I sitt författarskap har
lian behandlat problem dels i sv.
demokrati, ss. i "Svensk folkfrihet
genom tiderna" (1937) och i "Massan,
friheten och samvetet" (1941), dels och
framför allt i italiensk diktatur, ss.
i "Den fascistiska korporatismen"
(1933), "Det nya Italien" (1934) och
"Italiens enande och fascismen"
(1939). I arbetsfredsbetänkandet 1936
(Statens offentliga utredningar,
So-cialdep.) har B. även behandlat
"Arbetsfred och näringsdiktatur" i den
italienska fascismen. Han har givit
diktaturproblemet skönlitterär
utformning i "Häradshövdingen blir
diktator" (1938), en politisk
framtidsroman om hur diktatur införes i Sverige
under samtidigt pågående europeiskt
storkrig, liksom i "Kejsarn" (1939),
ett skådespel i tre akter om Wilhelm
II. — Gift 1933 med fil. kand. Gunnel
Torulf. R. A.
Beckman, Bror, tonsättare,
musiklärare, se s. 194.
Beckman, Ernst, publicist,
politiker, se s. 192.
Beckman, Johan Wilhelm,
präst, hymnolog, se s. 193.
Beckman, Natan, språkforskare,
se s. 193.
Beckman, Nils,
universitetslärare, f. omkr. 1635 i staden Heide i
Ditmarsken. — B. inskrevs vid univ. i
Königsberg 1655 och vistades därefter
sex år i Stockholm som informator för
riksmarskalken Gabriel Gabrielsson
Oxenstiernas äldste son. Därefter
besökte han åtskilliga av Tysklands
mest kända univ. och begav sig sedan
till Orléans, där han blev jur. utr. dr
1666. S. å. publicerade han i Paris ett
juridiskt arbete på över tusen sidor,
"Medulla Justinianea". Han blev prof.
i romersk rätt vid Lunds univ. 1667
och var univ:s rektor 1668. Som aka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
