Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Bendz, Ernst - 5. Bendz, Gunnar - Benedicks - 1. Benedicks, Michael - 2. Benedicks, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bendz
206
Benedicks
Gunnar Bendz.
nästan okända franska förf. Den
filologiska — närmast språkligt estetiska
— synpunkten har där, liksom i hans
på svenska utgivna "Paul Valéry"
(1933) och "André Gide" (1934),
bestämt uppfattningen av ämnet.
■—-Gift 1903 med Greta Stenborg. N. B.
5. Bendz, Gunnar Martin
Edvard, jurist, f. 30 okt. 1883 i
Karlshamn. Föräldrar: fil. dr Anders B.
och Elin Grönvall. Brorson till B. 1
och B. 2. — B. blev jur. kand. 1906,
tf. hovrättsfiskal 1912, e. o. assessor
1913, assessor 1915 ocli tf.
revisions-sekr. s. å. samt hovrättsråd 1920,
re-visionssekr. 1923, militieombudsman
1926 och president i Göta hovrätt
1930. B. har haft sakkunniguppdrag
bl. a. ang. vissa författningsfrågor
m. m. i Finansdep. samt statens
handels- och industrikommissioner 1917
—19, rörande upphävande av
patro-natsrätten 1919—20 och 1921—25,
gruvlagstiftningen 1920—23 och
banklagstiftningen 1924—27. Han var ordf.
i 1936 års domsagokommitté. Han
har bl. a. utgivit "Göta hovrätt
genom seklerna" (1935). — Gift 1910
med Kerstin Bendz. M. B. L.
Benedicks, släkt, härstammande
från Heinrich B., borgare ocli
magi-stratsmedl. i Meissen (f. omkr. 1630).
Hans sonson Baruch B. (f. 1735, †
1789) var gift med en syster till
hov-juveleraren i Stockholm Isak
Miehael-son (f. 1753, † 1825). Tre av Baruch
B:s söner inflyttade till Sverige,
däribland 1793 Michael B., slutl.
hov-juvelerare och bruksägare (B. 1) ocli
1805 Wilhelm B., slutl. grosshandlare
i Stockholm (f. 1783, † 1851). Bland
B. l:s söner märkas a) brukspatronen
Gustaf Samuel B. (f. 1798, † 1838),
b) kammarherren vid norska hovstaten
Wilhelm B. (f. 1807, † 1868), känd
figur i Karl XV :s Stockholm och
donator av bl. a. Benedickska asylerna
där, c) bankiren ocli generalkonsuln
Cail B. (f. 1810, † 18S9), gift med en
dotter till ovannämnde Wilhelm B.,
Emma B. (f. 1826, † 1895), som 1890
upprättade en "asyl för ålderstigna
fruntimmer" i Djursholm, d)
brukspatronen Bernhard B. (f. 1816, † 1869)
och e) brukspatronen Edvard Otto B.
(f. 1818, † 1877), far till
brukspatronen Gustaf B. (B. 2), skulptrisen
Carolina B.-Bruce (B. 3) och metallografen
och fysikern Carl B. (B. 4).
1. Benedicks, Michael,
hovjuve-lerare, bankir, f. 24 aug. 1768 i
Bleiche-rode, Tyskland, † 28 jan. 1845 i
Stockholm. Föräldrar: Baruch B. och Julia
Michaelson. — B. inflyttade 1793 till
Sverige, gifte sig med en
brorsdotter till juveleraren Aron Isak och
blev hans kompanjon. Han vann snart
anseende vid hovet, utnämndes till
hov-juvelerare och erhöll 1802 tillstånd
att för egen räkning driva handel
med juveler, pärlor och kontrollerat
guld. Efter Aron Isak blev dennes
svärson Isak Michaelson B:s
kompanjon, och tillsammans bedrevo de
vid sidan av juveleraraffären enligt
tidens sed även bankrörelse under
namnet Michaelson & Benedicks.
Genom firman uppnådde B. en så
betydande ställning, att han under 1808
och 1812 års krig för statens räkning
sändes till England för att där med
hjälp av engelska subsidier inköpa
varor. Som belöning för sina tjänster
erhöll B. 1811 sv. medborgarskap och
1814 burskap som grosshandlare i
Stockholm. B., som åtnjöt Karl XIV
Johans synnerliga förtroende,
anlitades av kungen bl. a. då denne 1811
genom konstlade växeloperationer
sökte förbättra den sv. valutan. Som
framgångsrik judisk affärsman blev B.
tills, med sin kompanjon vid 1815 års
"judefejd" i den antisemitiska
broschyrlitteraturen utsatt för häftiga
angrepp, som dock icke rubbade hans
Michael Benedicks. Målning av K. Lefèvre
1822.
ställning. Ar 1820 inköpte B. av
familjen Bedoire det nästan förfallna
Gysinge bruk, som tillverkade stångjärn
av Dannemoramalm, exporterat främst
till England. B:s son Gustaf Samuel
B. var brukets driftige disponent. Han
efterträddes av brodern Bernhard B.
och denne av brodern Edvard Otto
B. Känd är firman Michaelson &
Benedicks även för sin andel i den
beryktade "skeppshandeln" 1824, då sv.
regeringen sökte sälja örlogsflottans
urmodiga fartyg till Colombia och
Mexiko med B:s firma som formell
köpare. Affären misslyckades, och
regeringen fick betala ett stort
skadestånd till köparna. Efter B:s död
skötte sönerna Wilhelm B. och Carl B.
handelshuset, som 1864 uppgick i
Skandinaviska kreditab., till vars
stiftare Carl B. hörde. — Gift 1) med
Fanny Isak från Schwerin, † 1802;
2) 1804 med Henriette von Halle från
Hamburg. N. B.
2. Benedicks, Gustaf,
brukspatron, f. 18 april 1848 i Stockholm,
† 25 nov. 1918 därstädes. Föräldrar:
brukspatronen Edvard Otto B. och
Carolina Cantzler. Sonson till B. 1.
— B. avlade mogenhetsex. 1867,
studerade vid Ultuna lantbruksinst. 1868
—69, vid bergsakad. i Freiberg samt
Bergsskolan i Falun och företog ett
stort antal studieresor till utlandet.
År 1871 blev B. förvaltare på Gysinge
bruk under faderns disponentskap
och var disponent där 1873—1903.
För att trygga det erforderliga stora
kapitalbehovet ombildades firman
1878 till Gysinge bruks ab. med 2,1
mill. kr. aktiekapital, som
uteslutande befann sig i släktens ägo. På B:s
initiativ genomfördes talrika
förbättringar ocli nyanläggningar. År 1890
byggdes en elektrisk kraftstation, som
skulle tillvarata Dalälvens
vattenkraft, och 1899 börjades tillverkning
av elektrostål i ingenjören F. A.
Kjel-lins elektriska ugn — den första
framställningen av stål på elektrisk väg,
utexperimenterad vid Gysinge från
1899. Timret från egendomarnas stora
skogsbestånd förädlades först i en
sulfitfabrik, uppförd 1889—90, ocli efter
dess brand 1901 i brukets eget
sågverk. Samtidigt anlades under B:s
energiska medverkan Sala—Gysinge
—Gävle järnväg, varigenom brukets
kommunikationsmöjligheter i hög
grad förbättrades. En viktig insats
gjorde B. genom sina omfattande
försök vid Gysinge på torvindustrins
och mosskulturens område och
genom sin nitiska medverkan vid sjön
Tämnarens sänkning (1871—76). Han
ägnade likaledes livligt intresse åt
att intensifiera Gysinges jordbruk
samt åt att höja kreaturs- och
häst-aveln. — I det politiska livet deltog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
