Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Berg, Oscar - 2. Berg, Lina - 1. Berg, Christian - 2. Berg, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berggren
233
Berggren
livsmedel, dels med lädervaror. Han
var verkst. dir. för O. L. Svanbäcks
boktryckeri ab. från 1886. Detta
företag gjorde konkurs 1892, och samma
öde drabbade honom själv. I
samband därmed dömdes han till två
månaders fängelse för eftersatt
bokföring — vilket väckte oerhört
uppseende. Dock ådrog han sig ingen
moralisk fläck. Åren 1888—90 var
han förläggare för tidn. Morgonbladet.
Han var rumänsk generalkonsul 1880
-—91. — B., som var utrustad med en
ovanlig förmåga att tala enkelt, ledigt
och varmt, inrättade 1871 vid Tyska
brunn i Stockholm ett sjömanskapell,
där han uppträdde med religiösa
föredrag i pietistisk anda. Hans folkliga
framställningskonst var honom till
gagn, när han 1872 började verka som
nykterhetstalare i huvudstaden och
landsorten. Under den
nedgångsperiod i de sv. nykterhetssträvandena,
som inföll under 1870-talets
gynnsamma ekonomiska konjunkturer,
kom hans insats i absolutistisk och
förbudsvänlig anda att förbereda den
anglo-amerikanskt färgade
nykterhetsrörelsen. I Sv.
nykterhetssällskapet beklädde han framskjutna poster,
och inom Godtemplarorden spelade
han en viss roll, särskilt som social
gallionsfigur. Under några år var han
chef för "Skandinaviens ädle storloge"
av Godtemplarordens hickmanitiska
gren och tillhörde de tongivande
inom Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Han var konservativ led. av Första K.
1876—84, och sedan majoritetens
röster 1887 på grund av ett formfel
kasserats, kom han att bli en av den
protektionistiska minoritetens repr. i
Andra K. 1888—90. Hans enda
märkbara insats i riksdagsarbetet var en
motion (1876), som ledde till att
1878—80 års
brännvinslagstiftnings-kommitté tillsattes. Från 1875 till
sin död utgav B. tidn. Arbetarens
vän, som skulle främja
nykterhet, sedlighet, sparsamhet och guds-
fruktan särskilt bland arbetarna men
som knappast väckte genklang hos
den avsedda publiken. Tills, med sin
hustru utgav han den religiöst
färgade barntidn. Barnens vän 1877—
88, varjämte han publicerade
nykterhets- och uppbyggelseskrifter. Han
var led. av kyrkomötet 1883. — Gift
1867 med Carolina (Lina) Wilhelmina
Sandell (B. 2). — Litt.: W. Skarstedt,
"Nykterhetsrörelsens banérförare"
(1903—06); A. Kämpe, "Carl Hurtig
och hickmaniterna" (1930). N. B.
2. Berg, Carolina (Lina)
Wilhelmina, religiös författarinna, f. 3 okt.
1832 i Fröryds skn, Jönköp. län, † 27
juli 1903 i Stockholm. Föräldrar:
kontraktsprosten Jonas Sandell och
Fredrika Engstrand. — B.
undervisades i hemmet och erhöll av fadern en
betydande humanistisk bildning.
Fadern uppodlade också hos henne en
varm religiositet, som senare
utvecklades under påverkan av andliga
ledare som P. Fjellstedt, C. O. Rosenius,
W. Rudin, P. Wieselgren m. fi. Hon
anslöt sig på 1860-talet till
Evangeliska fosterlandsstiftelsen och kom
att betyda mycket för den evangeliska
väckelserörelsen genom sin litterära
verksamhet, främst sin andliga
diktning, varmed hon länge dominerade
den kyrkliga väckelsens sångskatt.
Till sångernas popularitet bidrogo
utom deras innerliga och
känslosamma religiositet deras lättillgängliga
begreppsvärld och form och deras
likaledes lättillgängliga melodier. En
stor del av dem liar tonsatts av bl. a.
P. U. Stenhammar, L. Höijer, G.
Wennerberg och O. Ahnfelt. Den
sistnämnde tog i stor utsträckning upp dem i
sin repertoar. De spredos dessutom i
sånghäften m. m. över hela
Skandinavien och genom missionärer t. o. m.
i Afrika, utkommo 1882—92 i
"Samlade sånger av L. S." och upptogos
(omkr. 150 st.) i Fosterlandsstiftelsens
sångbok "Sions toner". I 1937 års sv.
psalmbok ingå elva av hennes sånger,
däribland "Tryggare kan ingen vara"
och "Bred dina vida vingar". B:s
läggning lämpade sig väl för
söndagsskolearbetet, sådant det bedrevs
inom Fosterlandsstiftelsen. Hon
utgav en mängd för barn avsedd
upp-byggelselitteratur, bl. a. tidn. ss.
Barnens tidn. 1866—91 och Barnens vän
1889—1901, och blev på detta område
lika framträdande som inom den
evangeliska väckelserörelsens andliga
sång. Hon författade även biografier
över religiösa personligheter, bl. a.
över C. O. Rosenius (1868; flera uppl.).
-— Gift 1867 med grosshandlaren Carl
Oscar Berg (B. 1). T. D.
1. Berg, Sten Sture Christian,
skulptör, målare, f. 27 nov. 1893 i
Förslövs skn, Kristianst. län. Föräld-
lina Berg.
rar: köpmannen Nils B. och
Maria-Nilsson. •—- B. studerade vid
Konst-akad. 1912—14 och fortsatte sedan på,
egen hand sin utbildning i Tyskland
och Frankrike. Han företog
studieresor i Italien, Grekland och
Egypten, varefter han bosatte sig på
Förs-lövsholm i Skåne. -—- B. ägnade sig
först åt naturskildringar i en stil,
som anknöt till Bruno Liljefors, men
kom omkr. 1925 i kontakt med
Halmstadsgruppen och slöt sig till
postkubismen. I energiskt formade block
av massivt kubisk verkan murar han
upp sina landskap, där själva
grönskan får något kallhamrat och de
döda trädens knotiga grenar spöklikt
sträcka sig mot en hotfull himmel,
ss. i "Landskap från Grekland". Sina
skulpturer konstruerar han med
ingenjörsmässig exakthet i fråga om
linjernas och volymernas rytm och balans.
Här har formen renodlats utan
hänsyn till verklighetens mönster, ehuru
stundom en eller annan detalj återges,
med en förvånansvärd realism. Med
raffinerad smak ställer han
skrovliga och polerade ytor mot varandra.
Ex. på B:s sparsamt exponerade
produktion äro "Blomma" och "Torso"’
(i Göteborgs mus.). -— Gift 1921 med
sångerskan och målarinnan
AnnaÅsén-(B. 2). Th. N.
2. Berg, Anna Nikolina Erika,
konsertsångerska, målarinna, f. 14
juni 1875 i Stode, Västernorrl. län.
Föräldrar: grosshandlaren Mathias
Åsén och Anna Märta Grafström. —
B. utbildade sig till sångerska dels i
Stockholm 1903—11 för bl. a. Tekla
Höfer, dels i Tyskland och Italien.
Hon specialiserade sig på
kyrkomusik och uppträdde som
konsertsångerska såväl i hemlandet som i
Tyskland och Italien. Av en
tillfällighet kom B. omkr. 1926 i Paris att ta
till penslarna. Utan någon föregående
skolning grep hon sig an med att åter-
Oscar Berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
