Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bernadotte, Sigvard - 6. Bernadotte, Lennart - 7. Bernadotte, Carl - Berndes, Berendes - 1. Berndes, Johan, d. ä. - 2. Berndes, Joakim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bernadotte
283
Bernadotte
Sigvard Bernadotte.
5. Bernadotte, Sigvard Oscar
Fredrik (före sitt giftermål Sveriges
arvfurste, hertig av Uppland),
konstnär, f. 7 juni 1907 på Drottningholms
slott. Föräldrar: kronprins Gustaf
Adolf och kronprinsessan Margareta,
f. prinsessa av Stora Britannien och
Irland. — Efter studentex. 1926
in-skrevs B. s. å. vid Uppsala univ. och
blev fil. kand. där 1929 ocli var elev
vid Konstakad. 1929—31. Under
uppsalatiden gav han sig i kast med
regissörsuppgifter, och 1930 utförde han
dekorationer till studentspexet
"Mohrens sista suck", uppfört av elever
vid Dramatiska teaterns elevskola.
Denna debut som teaterdekoratör
visade, att B. äger klar och djärv blick
för scenisk verkan. Han anlitades även
för uppsättning av H. Grevenius’ "Den
förste Bernadotte", som framfördes
1932 på Konserthusteatern i
Stockholm. B. bedrev studier i
teaterdekora-tionskonst i Tyskland 1931. — Då B.
1934 ingick äktenskap med Erica
Pat-zek, dotter till en tysk affärsman,
förlorade han sina rättigheter som sv.
arvfurste men fiek av konungen
tillåtelse att bära släktnamnet B. Han
bosatte sig 1934 i Köpenhamn och blev
konstnärlig medarb. hos den kända
danska silverfirman Georg Jensen,
som redan 1930 i Stockholm utställt
silversmide efter hans ritningar. Vid
flera senare tillfällen, såväl i
Stockholm som i Köpenhamn och London
(1938), har han ställt ut arbeten
vittnande om självständig uppfattning
och god smak. Hösten 1941 utförde
han dekorationerna till pjäsen
"Två-mansfronten", som nyåret 1942 hade
premiär på Apolloteatret i
Köpenhamn ; samtidigt komponerade han
utstyrseln till en balett av dansken Börge
Ralow, avsedd för Det kongelige
Teater. Även för filmen liar B. intresserat
sig och var 1937—38 anställd hos ett
filmbolag i Hollywood. H. ö.
6. Bernadotte, Gustaf Lennart
Nicolaus Paul (före sitt giftermål
Sveriges arvfurste, hertig av
Småland), f. S maj 1909 i Stockholm.
Föräldrar: prins Wilhelm och
prinsessan Maria Pavlovna, f.
storfurstinna av Ryssland. -—- B. avlade
studentex. 1927, tjänstgjorde vid
kavalleriet 1927—30 och studerade lantbruk
1929—31. — B. är en idérik
organisatör; sålunda regisserar och leder
lian från 1936 S:t Martinsspelen i
Solna kyrka och var 1938—42 ledare
för Barnens dag i Stockholm. Han har
även framträtt som föredragshållare
och uppläsare samt skrivit artiklar i
dags- och veckopressen. — Sin hobby,
fotografering och filmning, har B.
drivit till konstnärlig effektfullhet
(fotografialbumet "Mina bästa 1937",
1937). Sedan 1939 redigerar han
tidskr. Foto. — Genom sitt äktenskap
1932 med Karin Nissvandt miste B.
sina furstliga rättigheter. Han bebor
tidvis slottet Mainau vid Bodensjön,
Sydtyskland, och äger sedan 1940
egendomen Hornet vid sjön Båven i
Södermanland. E. Bm.
7. Bernadotte, Carl Gustaf Oscar
Fredrik Christian, prins (före sitt
giftermål Sveriges arvfurste, hertig
av Östergötland), f. 10 jan. 1911 i
Stockholm. Föräldrar: prins Carl och
prinsessan Ingeborg, f. prinsessa av
Danmark. — B. genomgick 1930—31
Bröderna Påhlmans handelsinst.,
företog 1933 en merkantil studieresa
jorden runt, som han skildrat i "I
världens vimmel" (1934), är sedan
1934 anställd vid Försäkrings ab.
Fylgia och från 1937 tillika dir. för
ab. Belgo-Baltic co. Han utnämndes
1937 till löjtnant i Livreg:s till häst
reserv. B. blev 1942 ordf. i
Kommittén för Belgiens barn
("Astridbarnen"). — B. förlorade genom sitt
äktenskap 1937 med grevinnan Elsa
von Rosen, f. grevinna von Rosen, sina
furstliga rättigheter men erhöll 1937
prinstitel av sin svåger konung
Leopold III av Belgien. E. Bm.
Berndes, Berendes, ätt,
härstammande från en tysk adlig ätt,
som från Franken hade kommit till
Brandenburg, varifrån Johan B. d. ä.
(B. 1) 1554 inkallades till Sverige
av Gustav Vasa för att vara lärare
åt dennes söner. Han naturaliserades
som sv. adelsman 1574 och blev far
till ståthållaren på Riga slott Joakim
B. (B. 2). Söner till denne voro
riksrådet Johan B. d. y. (B. 3) och
generalmajoren Fabian B. (B. 4), som 1654
jämte två brorsdöttrar upphöjdes i
friherrligt stånd. Med honom utdog
ätten på svärdssidan 1678.
1. Berndes, Johan, d. ä.,
ämbetsman, f. under 1500-talets förra hälft,
† före 5 juli 1602. Föräldrar: Jakob
Berendes och Anna von der Lühe. —
År 1553 utnämndes B. av kejsar Karl
V till notarius publicus, och 1554
inkallades han från Brandenburg till
Sverige av Gustav Vasa ss.
"tuktomästare" för dennes yngsta söner. I
1560-talets räntekammarböcker
betecknas han som hertig Magnus’
främste kansliskrivare. B. deltog
verksamt i resningen mot Erik XIV och
belönades efter Eriks avsättning 1568
med fullmakt ss. sekr. hos Johan III.
Samtidigt förflyttades han till Reval,
där lian tills, med G. Kristersson och
J. Maydel skulle främja det sv.
Estlands anslutning till den nye kungen.
Redan då ägde B. en ansenlig
förmögenhet, som gjorde det möjligt för
honom att bispringa kronan med
betydande försträckningar till truppernas
underhåll. Under de följ. åren gjorde
B. viktiga insatser genom att tills,
med sina kolleger under ytterst
ogynnsamma förhållanden upprätthålla det
sv. väldet i Reval. B. adlades 1574
och befriades samtidigt från de
dagliga skrivarsysslorna. Han tillhörde
sedermera trol. slottsloven i Reval,
deltog i talrika viktiga
förhandlingar med ryssarna och förordade
inför konungen och hertig Karl en
mildare politik gentemot de
estländ-ska adelsmännen. I
östersjöprovinserna förvärvade B. omfattande
jordbesittningar, delvis i gengäld för de
stora försträckningar, som han
upprepade gånger under sin verksamhet i
Estland lämnade kronan. -— Gift med
Christina Bäär.
2. Berndes, Joakim, ämbetsman,
f. under 1500-talets andra hälft, † 11
sept. 1623 i Riga. Son till B. 1. — B.
nämnes i samtida handlingar första
gången som ståthållare i Koporie
1614—15. I den avlägsna landsändan
var denna uppgift täml. krävande,
och B:s verksamhet gick icke fri från
anmärkningar; han beskylldes
särskilt för att i stor skala lia mottagit
Lennart Bernadotte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
