Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bilberg, Johan - 2. Bilberg, Fredrik Otto - Bildt - 1. Bildt, Gillis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilberg
311
Bildt
1. Bilberg, Johan,
universitetslärare, biskop, f. IT nov. 1646 i
Mariestad, † 11 mars 1717 i Strängnäs.
Föräldrar: kyrkoherden Jonas Amberni
och Ingrid Birgitta Joakimsdotter
Denckert. — Sedan B. 1672 avlagt fil.
kand.-ex. i Uppsala, företog han ären
1673—77 som lärare för friherre U.
Bonde, k. rådet Törd Bondes son, en
utländsk resa, varunder ban besökte
främmande hov och Europas
förnämsta högskolor. Efter hemkomsten
utnämndes han till prof. i matematik
vid Uppsala univ. 1679, och hans
insats där betydde ett befruktande
genombrott i cartesiansk anda. När
Cartesius’ filosofi, som redan vid
århundradets mitt framkallat
invändningar från den aristoteliska
ortodoxin, på 1680-talet blev utsatt för ett
nytt angrepp, uppträdde B. till dess
försvar i den vetenskapliga frihetens
intresse. Mellan honom ocli
uppsalateologerna (särskilt H. Schutz)
utspann sig en häftig strid, som
avgjordes genom en k. resolution, där
filosofin förbjöds att dra den kristna
tron och Guds ord under sin kritik
men i övrigt medgavs full frihet.
Sedan B. tilldelats en teologisk lärostol
1689, tilltog oron. B:s ämbetsbröder
förbittrade hans liv på alla tänkbara
sätt, och hans disp. undertrycktes.
Det var säkerl. i överensstämmelse
med hans egen önskan, som Karl
XI utnämnde honom till kyrkoherde
i Örebro 1692. En del av lians elever,
bl. a. A. Rvdelius, följde honom dit för
att fortfarande få åtnjuta lians
undervisning. Han blev 1701 biskop i
Strängnäs, vilket ämbete han med nit
och värdighet förestod till sin död. —
B. var en lysande, mångsidig
begåvning, framstående inte bara som
reformator av de filosofiska och
teologiska studierna utan även som
astronom, matematiker, grekisk filolog och
latinsk skald. — Gift 16S3 med
Margareta Staaf. N. B.
2. Bilberg, Fredrik Otto,
militär, politiker, f. 3 aug. 1722, † 29 okt.
1806 på Näsbyholm, Härads skn,
Södermani. län. Föräldrar:
ryttmästaren Gustaf Otto B. och Maria Elisabet
von Hoffdahl. — B. tjänstgjorde
som kaptenlöjtnant vid flottan under
det pommerska kriget men ådrog sig
sin överbefälhavares misshag till den
grad, att han av regeringen
förklarades icke berättigad till befordran.
Saken kom inför krigsrätt, varvid B.
emellertid frikändes och som
upprättelse erhöll kaptens fullmakt och lön
1761. Sannolikt var det politik med
i spelet; B. var näml. en ivrig
anhängare av mösspartiet och en stor
intrigmakare; i fortsättningen
framträdde han, sedan 1761 major vid
amiralitetet, mera som partigängare
Johan Bilberg, Målning (detalj) av okänd
konstnär 1709 (Strängnäs domkapitel).
vid riksdagarna än som officer. Han
slöt sig från början till oppositionen
mot Gustav III, inte minst därför att
konungen råkat såra hans personliga
fåfänga, och spelade en jämförelsevis
stor roll vid riksdagen 1786, där han
bl. a. framlade ett memorial om
tryckfriheten. Han blev också häktad ss.
oppositionsledare 1789, vilket
emellertid inte avkylde hans kritiklusta i
fortsättningen. — Gift med Sara
Christina von Tlelmich. H. N.
Bildt, ätt, härstammande från en
gammal dansk adelssläkt Bilde eller
B., som i slutet av 1400-talet var
bosatt i n. Jylland och under 1500-talet
flyttade till det norska Bohuslän.
Ättens äldste med visshet kände
stamfar Tomas Bilde (omnämnd
1442) blev farfars far till länsherren
över Rakkestads län, ryttmästaren
Daniel B. († efter 1585), som genom
giftermål kom i besittning av
egendomen Morlanda i Bohuslän. Dennes
sonsons son Knut B. (f. omkr. 1631,
† efter 1689) naturaliserades efter
Bohusläns avträdande till Sverige som
sv. adelsman 1664. Då han under 1675
års danska krig övergick till
Danmark, förklarades Morlanda förbrutet
och förlänades åt friherre Hans Georg
Mörner men återgavs senare åt Knut
B:s son, Daniel B., slutl. överste för
Skånska ståndsdragonreg. (f. 1671,
† 1723). Denne blev stamfar för ättens
nu levande fyra grenar. Söner till
honom voro a) fänriken Carl B. (f. 1704,
† 1759), farfars farfar till
affärsmannen och godsägaren Axel B.
(B. 5), ättens nuv. huvudman, och b)
godsägaren Daniel Henrik B. (f. 1710,
† 1791), från vilken ättens tre 5’ngre
grenar härstamma. — Den
sistnämndes äldste son, kaptenen Abraham
Gustaf B. (f. 1747, † 1828), blev
farfar till a) sjökaptenen Carl Knut
Törd B. (f. 1830, † 1887), far till över-
ingenjören vid trafikab.
Grängesberg—Oxelösund Knut Vincent B. (f.
1867) och byråchefen i
Generalpost-styr. Carl Arvid Gabriel B. (f. 1877),
samt b) tullbevakningskon,trollören
Abraham Gustaf B. (f. 1814, † 1869),
far till ingenjören Wilhelm B. (B. 4).
En brorson till denne är verkst. dir.
vid Munkedals ab. Olof B. (B. 6). —
Daniel Henrik B:s yngste son.
översten i armén Didrik B. (f. 1756, †
184S). blev farfar till envoyén,
riksmarskalken Gillis B. (B. 1), som 1S64
upphöjdes i friherrligt stånd enligt
37 § B. F. Dennes äldste son, envoyén
och kammarherren friherre Carl B.
(B. 2), blev far till envoyén ocli
kammarherren friherre Harald Knut
Clarence B. (f. 1876). B. l:s yngste son,
generalen Knut B. (B. 3), blev far till
översten vid Försvarsstaben Nils
Gustaf Knut B. (f. 1889).
1. Bildt, Didrik Anders Gillis,
friherre, militär, diplomat, politiker,
f. 16 okt. 1820 i Göteborg, † 22 okt.
1S94 i Stockholm. Föräldrar:
överstelöjtnanten Daniel Fredrik B. och
Christina Elisabet Fröding. •— Efter
att ha studerat vid privat läroverk
var B. kadett vid Karlberg 1835—37,
genomgick Högre artilleriläroverket
på Marieberg 1839—42 och verkade
som lärare där 1843—47 ocli vid
Krigsakad. 1847—54. Kronprins
Oscar (I), som åhörde hans lektioner på
Marieberg, fick därvid sin
uppmärksamhet riktad på honom, och 1851
blev B. — ännu blott löjtnant — kung
Oscars adjutant. B. gjorde sedan en
mycket snabb karriär. Som chef för
Artilleristaben 1854 kom han i nära
kontakt med kronprins Karl (XV),
som då var generalfälttygmästare,
och en vänskap mellan dem
grundlades. som varade livet ut och som
ytterligare kom att främja B:s
avancemang. Ären 1858—62 var han
landshövding på Gotland, där han
bl. a. nitiskt sökte befordra
skiftesverket och förbättra öns
förbindelser. Från denna verksamhet
kallades han till överståthållarposten i
Stockholm 1862 (—74). Han var där
även stadsfullmäktiges ordf. 1863—
74. B. togs dessutom ss. kungens
spec. förtroendeman i anspråk för
viktiga uppdrag av konfidentiell och
representativ natur. Sådana yttre
utmärkelser torde hos mången ha
framkallat en överdriven
uppfattning om B:s ställning. Han hörde
knappast till de egentliga
kungagunstlingarna, även om lian genom
sin ställning som kungens förste
adjutant (från 1859) vistades i dennes
närhet och ofta rådfrågades i
viktigare ärenden. B:s inflytande synes
mestadels enbart lia varit av godo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
