Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjerkén, af - 1. Bjerkén, Pehr af - 2. Bjerkén, Pehr af - 3. Bjerkén, Pehr af - 1. Bjerre, Poul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Bjerkén
327
Bjerre
kyrkoherde i Fredsbergs skn, Skarab.
län, och prost över N. Vadsbo kontrakt
(f. 1643, † 1723), antog efter
födelseorten Bjärka släktnamnet B jerchenius
och blev far till assessorn i
Bergskollegium Hans Bierchenius (f. 1691, †
1750). Dennes äldste son, kanslirådet
Johan B. (f. 1725, † 1780), adlades
1770 under namnet af B. och slöt själv
sin ätt. Hans bröder, kaptenen vid
Upplands reg. Gustaf B. (f. 1729, †
1799) och läkaren Pehr Bierchén (B.
1), adlades 1773 och adopterades på
sin äldre broders adelskap. Gustaf af
B:s son, majoren vid Kronobergs reg.
Johan Peter af B. (f. 1773, † 1844),
blev farfar till fysikern Pehr
Constantin af B. (B. 3), stamfar för den nu
levande ättegrenen. Bland B. l:s
söner märkas kirurgen, förste
livmedikus Pehr af B. (B. 2) och
kyrkoherden i Dala skn, Skarab. län, Carl
Gustaf af B. (f. 1767, ‡ 1804), vars
"Äreminne öfver Sten Sture d. ä."
(1799) belönades med Sv. akad:s
silverpenning.
1. Bjerkén, Pehr af, före
adlandet Bierchén, läkare, f. 22 nov. 1731
i Stockholm, † 29 maj 1774 därstädes.
Föräldrar: assessorn Hans
Bierchenius och Anna Greta Leijel. — B. blev
student 1749 och fil. kand. 1753,
avlade teoretisk medicinsk ex. 1757
och blev med. dr s. å., allt vid
Uppsala univ. Han började egen
läkarprak-tik 1757, blev led. av Collegium
medi-cum s. å., var v. stadsfysikus i
Stockholm 1762—64 och blev assessor i
Collegium medicum 1771 samt läkare
vid tullstaten 1772. Han adlades
1773. — B. utförde ett förtjänstfullt
arbete i kampen mot fält- och
marinsjukdomarna och sökte utforska deras
art och orsaker. Som expeditionsläkare
vid sv. eskadern till Nordsjön fick han
tillfälle att studera en svårartad
feberepidemi och samlade sina
erfarenheter i avhandl. "Morbi
expeditio-nis classicæ 1756" (1756). Under en
längre vistelse i England från 1758
studerade han behandlingen av kräfta
och vann efter hemkomsten så stort
erkännande för sin behandling av
denna sjukdom, att ryktet därom spreds
över hela landet, och "människor
hopetals kommo från alla rikets gränser"
för att söka hans hjälp. B. var en
skicklig läkare, som vid sjuksängen
liade "ett säkert öga samt mycken
rådighet". — Gift 1762 med Johanna
Margareta Christiernin. S. L.
2. Bjerkén, Pehr af, kirurg, f. 2
jan. 1765 i Stockholm, † 24 febr. 1818
i Jönköping. Son till B. 1. — B. blev
student 1779, avlade filosofisk ex.
1785, blev med. kand. 1789, med. lic.
1792, med. dr 1793 och kir. mag. 1798,
allt vid Uppsala univ. Ären 1793—96
studerade han i London och därefter
en kort tid i Paris. Han förordnades
till läkare vid arméns sjukhus i
Göteborg 178S, tjänstgjorde i Finland
under kriget från början av 1789,
verkade därefter som läkare i Uppsala
oeh Stockholm, blev förste livmedikus
1802, förste fältläkare 1808,
regementsläkare s. å., överfältskär vid
Serafimerlasarettet 1809, led. av
Collegium medicum 1810, överfältläkare
1812 och brigadläkare s. å. Han blev
led. av Vet. akad. 1809. — B. fick sitt
första läkarförordnande, då han ännu
var oexaminerad, oeh visade då så
stor skicklighet, att han beordrades
till armén i Finland, som hade brist
på dugliga fältläkare. Han utbildade
i London (under den berömde Henry
Cline) och även i Paris den överlägsna
kirurgiska förmåga, som efter
hemkomsten skaffade honom så stort
anseende för skicklighet. Som
krigskirurg 1808—09 organiserade han
under tröstlösa förhållanden
sjukvårdsarbetet i fält och gav enligt talrika
vittnesbörd vackra prov på personligt
mod och hjälpsamhet på slagfältet.
Han var outtröttlig i att mitt under
kanonelden ge sårade vård och
företaga nödvändiga operationer. Sitt
vackraste eftermäle har han fått av
Runeberg, som låter von Döbeln
uttala de kända orden: "Två ting dock
lärt mig akta läkarns yrke: min
bräckta panna och min vän Bjerkén".
Som överfältskär och praktisk kirurg
vann han en enastående berömmelse
för diagnostisk skärpa och operativ
skicklighet. Han "lyckades ofta i de
mest äfventyrliga, hittills icke
vågade, och högst grannlaga operationer"
och hade alltid ett stort tillopp av
patienter. Under sina sista år hemföll
han åt vällevnad och yttrade själv,
att han ej fullt litade på sin hand,
förrän han genom några glas skaffat
den erforderlig säkerhet. Han var
medveten om sin ställning som
Sveriges främste kirurg och yttrade på
dödsbädden, vid budet om Karl XIII:s
bortgång: "Ja, konungen i Sverige är
död, och konungen i kirurgien går
snart efter." — Gift 1) 1798 med
Britha Catharina Lind, † 1811; 2)
1811 med Sofia Christina
Wetter-qvist. S. L.
3. Bjerkén, Pehr Constantin af,
fysiker, f 19 okt. 1859 i Värnamo,
† 30 sept. 1919 i Stockholm.
Föräldrar: lantmäteriauskultanten Brynte
Carl Johan Gustaf af B. och
Alexandra Lagergréen. •—- Efter
mogenhetsex. i Jönköping 1878 blev B.
fil. kand. i Uppsala 1882, fil. lic. 1889
och fil. dr därstädes 1890. Han
företog 1890—99 fleråriga resor för
studier och praktik inom det
elektrofy-siska området i Tyskland och var bl. a.
elektriker vid det kända företaget
Pehr af Bjerkén (2) .Målning (detalj) av O.
F. von Breda 1795 (K. Serafimerlasarettet,
Stockholm).
Siemens & Halske i Berlin 1892—94
samt chefelektriker vid Allgemeine
Elektricitäts-Gesellschaft i Berlin 1897
—99. Återkommen till Sverige 1899
var han först lektor i fysik vid Tekn.
högskolan 1899—1912 och sedan prof.
i fysik därstädes 1911—19. — B:s
insats faller dels inom
högskoleundervisningens och dels inom den
praktiska elektroteknikens områden. Från
Tyskland hemförde han nya
impulser till Sverige vid 1900-talets början,
då elektriciteten började slå igenom
på allvar. Karakteristisk är B :s skrift
"Elektriciteten som värmekälla"
(1917), där han rekommenderar
rumsuppvärmning, matlagning och
värmealstring medelst elektriska apparater.
Bland B:s övriga skrifter märkes
"Kort framställning af
elektricitetsläran" (1904, flera uppl.). — Gift
1898 med Clara Fanny Louise
Weyer-gang. S. R.
1. Bjerre, Poul Karl, läkare,
psy-kologisk-filosofisk författare, f. 24
maj 1876 i Göteborg. Föräldrar:
köpmannen Sören B. och Sophie Jörgensen.
— B. blev student i Göteborg 1894,
med. kand. i Stockholm 1900 och med.
lic. i Lund 1903. Sedan 1907 har han
i olika perioder utövat läkarpraktik
i Stockholm med specialiteten
psykoterapi. Han har sedan 1903 företagit
talrika studieresor till flertalet
europeiska länder. — I sin omfattande
praktik som själsläkare arbetade B.
först i Wetterstrands fotspår med
hypnosen som främsta medel men har
sedan via Freuds psykoanalys kommit
in på en egen metod, den
psykosynte-tiska. Jämsides därmed har B.
bedrivit ett mångsidigt och fruktbart
skriftställarskap, vari han så
småningom kristalliserat ut en självständig
psykologisk-filosofisk åskådning. En
grundtanke i denna är hans död-och-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
