Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Björkman, Carl - Björkquist, Manfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björkquist 343 Björkquist
filmkritik har B. stimulerat
diskussionen om den inhemska filmen, hl. a.
med sin propagandaskrift "Svensk
film — kultur eller kulturfara?"
(1937). Som förf. har B. förfäktat de
borgerliga traditionernas betydelse i
essäen "Verner von Heidenstam"
(1929), de kulturanalytiska och
propagandistiska skrifterna "Borgerlig
livssyn" (1932) och "Om kravet på
en ny svensk borgerlighet" (1933)
samt ""För hjärtats sak" (1937). B.är
sekr. i Pennklubben sedan 1934. —- Gift
1925—42 med Märtha Jansson. N. B.
Björkquist, Manfred,
kyrkomän, biskop, f. 22 juni 1884 i Gideå
skn, Västernorrl. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Jonas B. och Anna
Aurén. — B. blev student 1902 i
Härnösand samt fil. kand. 1905 och
fil. lic. 1909 i Uppsala. Han var 1910
—13 föreståndare för N.
Ångermanlands folkhögskola, Hampnäs, och
blev ledare för Sigtunastiftelsen
1915 och rektor för Sigtuna
folkhögskola 1917. B. har sedan 1920 varit
lekmannaombud vid kyrkomötena, är
led. av Sv. kyrkans diakonistyr. från
1925, dess v. ordf. från 1937 samt ordf.
i dess bokförlags styr. sedan 1935 och
led. av radionämnden sedan 1936. Han
blev teol. hedersdr i Lund 1923 och i
Berlin 1932. År 1942 utnämndes han
till biskop i det nyinrättade
Stockholms stift. — B. blev under sin
studenttid i Uppsala en av ledarna för
den väckelse på kyrklig grund, som då
gick fram över studentvärlden.
Denna rörelse, ungkyrkorörelsen, fick sina
programmatiska tankar till stor del i
den utformning B. givit dem. Han
gav uttryck åt dess nationella och
missionerande karaktär med
slagordet "Sveriges folk — ett Guds folk"
och framlade dess tankar i skriften
"Kyrkotanken" (1909). Han gick även
i spetsen för rörelsens första stora
manifestation, det om entusiasm och
kampvilja vittnande
"studentkorståget" 1909. Från 1909 är B. ansvarig
utgivare av ungkyrkorörelsens
periodiska organ "Vår lösen". Hela hans
senare verksamhet sammanhänger med
denna hans ungdoms åskådning och
initiativ. Han har som det stora målet
sett hela det sv. folkets uppfostran
till ett folk av religiösa karaktärer.
I folkhögskolan såg han ett av de
främsta organen för en framgångsrik
verksamhet mot detta ideala mål.
Genom den 1915 grundade
Sigtunastiftelsen skapades möjligheter för
honom att upprätta den centralt
belägna Sigtuna folkhögskola, som började
sin verksamhet 1917 med B. som
rektor. Han har också vetat att göra sin
skola till en av de mest frekventerade
i landet. År 1927 utökades stiftelsens
verksamhet på B: s initiativ med Sig-
Manfred Björkquist.
tuna humanistiska läroverk, där B.
verkat som lärare. Särskilt har
folkhögskolan med det därtill knutna
gästhemmet under årens lopp blivit
mötesplats för en rad kongresser för
kyrkliga och allm. kulturella frågor,
och B. har på dessa möten i
allmänhet ingripit ledande och inspirerande.
— B. har också tagit verksam del
i den direkta kyrkoledningen. Hans
praktiska blick och initiativrikedom
ha gjort sig gällande på
kyrkomötena, i ärkestiftets domkapitel, där
han 1937 blev led., i diakonistyr. på
dess olika verksamhetsområden samt
för övrigt i ett flertal kyrkliga
stiftelser och sällskap. Även för de
mellankyrkliga och
interkonfessio-nella frågorna har B. ett livligt
intresse. Han är sålunda medl. i den
ekumeniska rörelsens allm. råd och i
den sv. ekumeniska nämnden samt
tog 1939 initiativet till upprättandet
av Det nordiska ekumeniska inst. i
Sigtuna. Denna position inom
kyrkolivet har B. nått trots sin egenskap av
lekman. Han förkroppsligar så på ett
lysande sätt sin strävan att söka göra
lekmännen mera aktiva i
församlingsarbete och kyrkligt liv. År 1919 var
han en av initiativtagarna till
Kyrkobröderna, Sv. kyrkans lekmannaförb.
och 1938 till Förb. för kristen
humanism. B. var led. av 1936 års
psalmbokssakkunniga. Hans starkt
nationella läggning, som också den är
religiöst motiverad, tog sig ett eklatant
uttryck i hans initiativ till
pansar-båtsinsamlingen 1912. År 1916
grundade han Uppsala hemskola. — B. är
en omtyckt föredragshållare och
förkunnare. På folkhögskolan håller
han serier av föreläsningar i
karaktärsfostran, vilka bygga på modern
psykologi och pedagogisk
erfarenhet. Hans predikosätt är lugnt och
strikt, framställningen är väl avvägd
och inriktad på det väsentliga samt
uppburen av stark religiositet. — B.
har utgivit ett stort antal skrifter, de
flesta närmande sig broschyrens
format, men de flesta också kamp- eller
varningsrop i aktuella situationer,
där kristna värden stå på spel. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
