- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
364

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomberg, David - Blomberg, Erik, författare, se s. 366 - Blomberg, Ernst - Blomberg, Gösta - Blomberg, Harry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Blomberg

364

Blomberg

David Blomberg.

ställningen s. å. Konsthantverkarnas
gille kom också till på hans initiativ.
På möbelarkitekturens ocli
heminredningens område har B. såväl
teoretiskt som praktiskt utfört ett
banbrytande arbete särskilt med avseende
på kvalitetens höjande. Han tillhörde
den grupp, som 1917 framträdde med
parollen "vackrare vardagsvara".
Hans egna arbeten präglas av modern
ändamålsenlighet och förfinad smak
med starka rötter i inhemsk
tradition. -— B. har även framträtt som
skönlitterär förf. under pseud. David
Linde och Peter Bpigg, bl. a. med
romanen "Uvdalens patroner" (1917)
samt med kulturhistoriska
skildringar frän sin hemtrakt i Bergslagen,
"Bergsmän och borgare" (1936). På
senare år har B. ägnat sig åt
bergshistoriska forskningar i den
mellan-sv. bergslagen. — Gift 1907 med
Jenny Hjelm. Th. X.

Blomberg, Erik, författare, se s.
366.

Blomberg, Ernst Fredrik
Wilhelm, fackföreningsman, f. 4 jan. 1863
i Stockholm, † 24 mars 1911
därstädes. Föräldrar: snörmakaren Karl
Fredrik B. ocli Vilhelmina Eriksson.
■— B. kom vid femton års ålder i
kop-parslagarlära och anslöt sig tidigt
till den fackliga rörelsen. I den 1885
bildade Stockholms
kopparslageriar-betarefackfören. fick han redan som
22-åring styr.-uppdrag och var 1887—
92 ordf. I det 1888 bildade Sv.
järn-och metallarbetareförbis styr.
inträdde B. 1893 och blev avlönad
förtroendeman där 1896. — B. var led. av
stadsfullmäktige i Stockholm 1903—
05, av Andra K. 1905—10 och av
Första K. 1911. — Som ledare för
järn-och metallarbetarnas förb. utförde B.
sin viktigaste gärning. Under hans
kloka och fasta ledning bringades
ordning och reda i förbis skötsel, som

fore B. ej varit den bästa, och under
de närmaste åren växte förb. snabbt
i ekonomisk och numerär styrka.
Därvidlag inverkade givetvis den
ekonomiska högkonjunktur, som inleddes
vid mitten av 1890-talet. B. var en av
LO:s främsta tillskyndare och deltog
i arbetet på de första
stadgeförslagens utarbetande. Han var bestämd
motståndare till den s. k.
tvångsanslutningen till socialdemokratiska
partiet: han var övertygad om att
arbetarna med tiden skulle gå till
socialdemokratin, och just på denna
grund betraktade han
tvångsanslutningen som överflödig och hindrande
under den fackliga
uppbyggnadsperioden. B. blev LO:s förste sekr. men
avgick på grund av bristande tid 1899.
Av de storkonflikter, som B.
utkämpade i spetsen för sitt förb., kunna
nämnas verkstadskonflikten 1905 och
järnbrukskonflikten, som följde efter
storstrejken 1909. En tärande
lungtuberkulos och en viss psykisk
depression, som inträdde efter sistn.
betungande konflikt, bröto i förtid hans
kropps- ocli själskrafter. Trots detta
deltog han in i det sista i både det
fackliga och politiska arbetet. — B.
utmärkte sig för en utomordentlig
plikttrohet och noggrannhet. Som
fackföreningsman var han en
utpräglad taktiker: försiktig och moderat,
grundligt prövande varje detalj,
benägen för en tillfällig eftergift, om
motståndet var hårt, men noga
bevakande ett tillfälle att återvinna det
förlorade. Hans sinne för detaljer
skymde dock ej blicken för de stora
sammanhangen. Som
socialdemokratisk riksdagsman tillhörde han ej sitt
partis mera kända och lysande repr.,
men hans arbetsförmåga, lugna ocli
kloka uppträdande samt redbara
personlighet vann allm. respekt. ;— B.
var även känd som ivrig och verksam
nykterhetsman. —- Gift 1888 med
Mario, Lovisa Markman. — Litt.: J.

Ernst Blomberg.

Harry Blomberg.

Lindgren, "Sv.
metallindustriarbeta-reförb: s hist." (1938). T. L—m.

Blomberg, Bror Gösta,
affärsman, författare, f. 9 mars 1S92 i
Stockholm. Föräldrar: bruksdisponenten,
sedermera grosshandlaren Bror
Samuel B. och Alma Olivia Westerberg.
—■ B. var inköpschef i ab.
Sveaseparatorn 1910—18, disponent för
Kalmar gjuteri & mekaniska verkstad
1918—20, andre dir. i Sv. maskin ab.
Standard 1922—27 samt verkst. dir.
i Maskin ab. Atlas 1927—30. Sina
erfarenheter från affärsvärlden har
han lagt till grund för initierade och
förvecklingsrika romaner om intriger,
knep ocli amerikaniseringstendenser i
modernt sv. affärsliv. Han debuterade
1932 med "Det stora korthuset" och
har senare utgivit "Amerikansk
maskerad" (1933), "Ebbas fästman"
(1934), "Luftslott" (s. å.) och "På
gränsen av det tillåtna" (1935). —
B. blev 1936 redaktör för Sv.
inköpsregister och 1938 även affärschef i
Sveriges handelskalender. ■—• Gift 1)
1916—31 med Selma Margareta Sars ;
2) 1931 med Karin Hulda Dagmar
Karman. B. A.

Blomberg, Harry, författare, f.
19 dec. 1893 i Strängnäs. Föräldrar:
köpmannen Lars Henrik B. och
Ottilia Carlsson. —• Utom vid folkskola
har B. studerat vid Brunnsviks
folkhögskola 1916—17. Han började 1907
som springpojke på Vårt lands
tryckeri och var till 1916 typograf i
Stockholm, blev 1919 medarb. i N"ya
Norrland (Sollefteä) och var 1920—21
redaktör för Studiekamraten. Han
har företagit många utländska
resor och erhöll Bonniers stipendium
1919 och 1927. — B., som tidigt blev
moderlös, uppfostrades först hos en
gårdfarihandlare i Roslagen och
därefter hos en kvinnlig släkting i
Stockholm. Den proletära men samtidigt
baptistiskt betonade barndomsmiljön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:14:03 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free