Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Carpelan, Johan Fredric - 4. Carpelan, Wilhelm - Carstensen, Gustaf - Casagli, Justina (Jeanette) Christina - Casa Miranda, Christina de, grevinna, sångerska, se Nilsson - Casparsson, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carpelan
45
Casparsson
kommendant över fästningarna vid
rikets v. gräns. Även i sitt nya
lands-hövd ingeämbete ådagalade C. stort
intresse för länets ekonomiska
förkovran. Men tyngdpunkten av C:s
verksamhet under denna tid faller
inom försvarsväsendets område. Då
man 1S01 befarade fientliga åtgärder
från England mot de nordiska
staterna, utnämndes C. till befälhavare
över arméns v. kårer och ingav till
regeringen en omfattande plan för
landets försvar. Är 1806 beordrades C.
ånyo att sätta rikets v. gräns i
försvarstillstånd, denna gång mot ett
befarat angrepp från Norge. Han
utnämndes till generallöjtnant 1808 och
entledigades s. å. från sina militära
uppdrag med bibehållande av befälet
över Göteborgs garnison. — C. var
led. av Vet. o. vitt. samli. från 1800
och dess ordf. 1802. — Gift 1776 med
Magdalena Maria Noraws.
4. Carpelan, Wilhelm
Maximilian, arméofficer, kartograf, f. 7 jan.
1787 på Ojamo i Lojo skn, Finland,
† 19 maj 1830 i Stockholm.
Föräldrar: löjtnanten Axel Maximilian C.
och Barbro Elisabet Toll. Brorson
till C. 2 och C. 3. — Efter
officers-ex. 1803 tjänstgjorde C. vid olika reg.
i Finland, inträdde i
Fältmätningskåren i Stockholm 1807, deltog som
fältmätningsofficer vid andra
brigadens stab med utmärkelse i flera av
de häftigaste drabbningarna i 1808—■
09 års finska krig och erhöll
guldmedalj för tapperhet i fält. Efter
fredsslutet flyttade han snart definitivt
till Sverige, blev löjtnant vid
Fältmätningskåren (senare
Ingenjörkårens fältmätningsbrigad), arbetade
1811 vid Göta kanal, deltog som
stabsofficer i fälttågen i Tyskland och Norge
samt blev major i armén och kapten
vid fältmätningsbrigaden 1814. C. var
1S19—24 adjutant hos
riksståthållaren i Norge J. A. Sandels och förvär-
Wilhelm Carpelan. Teckning (detalj) av O.
J. Södermark.
våde som dennes följeslagare på
resor och vid förrättningar den goda
kännedom om landet, som
resulterade i hans kartor och bilder över
Norge. Tills, med prof. Chr. Hansteen
gjorde han en mängd
barometerobservationer och höjdmätningar i
landets fjälltrakter. C. blev
överstelöjtnant i armén 1823, återvände till
Sverige 1824 och fick 1826 i uppdrag
att inrätta och organisera
Ingenjörkårens graveringskontor samt att
vara dess chef. Kontoret hade till
uppgift att gravera en topografisk
karta över Sverige i skala 1: 100 000.
C. var en mycket skicklig
kartograf och införde det
beteckningssystem, som ännu användes på våra
kartor. Framför allt har han dock
blivit känd för eftervärlden genom
sina väl utförda, konstnärliga
gravyrer i akvatintamaner. Han utförde 30
planscher i U. Thersners "Fordna och
närvarande Sverige" (1817—25) och
utgav själv "Voyage pittoresque aux
alpes norvégiennes" (1821—23) och
"Vues norvégiennes" (1826—27), där
han genom kraftfulla valörmotsatser
och djup i perspektivet nådde god
verkan. Han utgav därjämte för sin
tid mycket goda kartor, bl. a. "Karta
öfver belägenheten omkring
Stockholm" (1817), "Kaart over det svdlige
Norge" (1826), "Handatlas" (1827—
30, ny uppl. 1842) och "Karta öfver
Kongl. Djurgården" (1829), samt
arbetet "Skrif-stil och kart-teckning"
(1825). C. blev led. av Krigsvet. akad.
1829. — Gift 1824 med Emanuella
Sofia Scherman. S. L.
Carstensen, Gustaf Vilhelm-,
teolog, f. 1 okt. 1S94 i Karlstorps skn,
Jönköp.län. Föräldrar: komministern
Alfred Hvidfeld C. och Hanna
Christina Elisabeth Sjöstrand. — C.
prästvigdes efter studier i Uppsala 1918.
blev teol. lic. 1922, teol. dr i Lund
1926 och tjänstgjorde åren 1925—27
ss. docent i teologisk*encyklopedi vid
Lunds univ. År 1927 utnämndes han
till lektor i kristendom vid Högre
allm. läroverket i Luleå och är från
1931 lektor i samma ämne vid Högre
allm. läroverket i Norrköping. — C.
har gjort sig känd ss.
schleiermacher-forskare. Hans drsavliandl.
"Indivi-dualitetstanken hos Schleiermacher"
(1924) upptar särskilt till behandling
den religiösa gemenskapsupplevelsens
betydelse för Schleiermachers
åskådning. Bland hans övriga skrifter må
nämnas "Schleiermacher" (1925) och
"Några drag i pietistisk och
rationalistisk kultkritik och kultmotivering
i den tyska lutherdomen" (s. å.). —
C. har också varit verksam inom
Sveriges kristliga gymnasiströrelse som
dess sekr. Soin flitig medarb. i
Norrköpings tidningar och föreläsare i
Eagnar Casparsson,
både Sverige och Sönderjylland har
lian inom sitt verksamhetsområde
företrätt idén om ett effektivt nordiskt
samarbete. — Gift 1921 med Ruth
Peterson. D. L.
Casagli [kasa’lji], Justina
(Jeanette) Christina,
operasångerska (sopran), f. 16 okt. 1794 i
Stockholm, † 30 maj 1842 i Lucca,
Italien. Föräldrar: tapetfabrikören
Johan Wässelius och Sofia Ulrika
Essén. — C. blev elev vid K. teatern
1805 och var 1812—18 anställd där;
hon sjöng även ofta vid konserter i
Stockholm. Hon reste 1818 till Italien
ocli firade på 1820-talet stora
triumfer på italienska scener, bl. a. i Turin
1820, Rom 1823 och Lucca 1827. Hon
uppträdde senare även på operan i
München. Hon sjöng bl. a. Zerlina i
"Don Juan" och Papagena i
"Trollflöjten" samt Lovisa i "De löjliga
mötena". C. och Anna Sofia Sevelin
voro de första svenskor, som
uppträdde på utländsk scen. Efter
mannens död sökte hon på 1830-talet ny
anställning vid K. teatern i
Stockholm men fick avslag, vilket
motiverades med att "hennes röst tagit
skada". — Gift 1812 med den italienske
premiärdansören Lodovico Casagli,
† 1831. — Litt.: F. A. Dahlgren,
"Anteckningar om Stockholms theatrar"
(1866); N. Personne, "Svenska
teatern" (1913—27). G. T.
Casa Miranda, Christina de,
grevinna, sångerska, se Nilsson.
Casparsson, Karl Ragnar,
tidningsman, fackföreningsman, f. 10
febr. 1893 i Avesta. Föräldrar:
bruksarbetaren Karl-Gustav C. och Mina
Blomkvist. — C., som var
valsverksarbetare vid Avesta järnverk 1907—
11, medarbetade i Brand, Nya
folkviljan och Syndikalisten 1911—21 och i
Folkets dagblad 1919—20 samt var
red.-sekr. i Arbetaren 1922—28 och
facklig red. i Social-demokraten 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
