Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Cramér, Johan Niclas - 2. Cramér, Carl-Rudolf - 3. Cramér, Harald - Creutz, ätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cramér
130
Creutz
Johan Niclas Cramér.
blev sistn. år kollega vid Visby högre
lärdomsskola och var 1842—58 denna
skolas rektor. Redan 1855 tog han av
hälsoskäl tjänstledighet och flyttade
till Klintehamn, där han fick ett
flertal förtroendeuppdrag, bl. a. som ordf.
i kommunalnämnden 1863—64. C. hade
blivit prästvigd 1842 men tog 1858
avsked även från prästämbetet. —
Som pedagog och skolreformator
måste C. betecknas som före sin tid. Han
yrkade på att landets skolor skulle
få en enhetlig ledning. Folkskolor,
realskolor, gymnasier och övriga
skol-typer borde samordnas så, att
folkskolorna lämnade den undervisning,
som erfordrades för inträde vid
läroverken, dessa åter den undervisning,
som fordrades för univ.-studier. Han
var sålunda anhängare av den princip,
som nu kallas bottenskoleidén. C.
ansåg även, att skolan i högre grad
borde taga sig an den kvinnliga
ungdomens uppfostran och att de
naturvetenskapliga ämnena borde
erhålla större plats på schemat.
Däremot borde man kunna minska på
undervisningen i klassiska språk. Det
viktigaste vore en grundlig
undervisning i modersmålet. Även i fråga om
religionsundervisningen intog C. en
radikal ståndpunkt. Han ansåg, att
folkskolans undervisning borde vara
konfessionslös och att man framför
allt borde ägna sig åt bibelläsning,
stödd av arkeologiska och filologiska
utläggningar. Hans försvar för en
konfessionslös religionsundervisning
sammanhänger med hans allm.
radikala inställning gentemot religionen,
som framför allt liar bidragit till att
göra hans namn känt. I en skrift,
"Afskedet från kyrkan" (1859), gick han
till angrepp mot den sv. statskyrkan
och mot den kristna trosbekännelsen
överhuvudtaget. Skriften består av en
ingående kritik av bibeln, där han
söker uppvisa en rad orimligheter och
motsägelser. I "En trosbekännelse"
(1862) fortsätter C. sin kritik,
samtidigt som han söker ge en positiv
framställning av sin egen uppfattning,
vilken har en nära anknytning till
upplysningstidens förnuftsreligion. Som
denna kretsar hans
trosföreställningar kring tanken på en Gud och på
odödlighet, och kunskap om dessa
ting kan man nå genom förnuftet.
Filosofin borde framför allt ägna sig
åt att finna bevis för Guds existens
och att klarlägga det heliga ansvar,
som åvilade människan som odödlig.
C. fortsatte ända in i sin höga
ålderdom -en oförtruten kamp för sin
religiösa åskådning, framför allt i en
serie broschyrer, som han samlade
under titeln "Samvetsfrågor, behandlade
i bref" (1864—69), och i
tidn.-artik-lar. — Gift 1839 med sin kusin Vendia
Hedvig Elisabet Cramér. T. T. S.
2. Cramér, Carl-Rudolf,
bankman, f. 25 juni 1887 i Stockholm.
Föräldrar: bankdirektören Carl C.
och Emelie Cramér. — Efter
sjöoffi-cersex. 1908 blev C. underlöjtnant s. å.
i flottans reserv och löjtnant 1916.
Ären 1909—10 var lian anställd i ab.
Gotlands bank i Stockholm. Efter
kan-sliex. i Uppsala 1910 var han anställd
vid Deutsche Bank, Hamburg,
1910—-12, vid Borås enskilda bank 1912—
16 och vid Bankab. Södra Sverige,
Borås, 1916—18. Sistn. år blev han
kamrer vid Älvsborgs m. fi. läns
hypo-teksfören. i Göteborg och var 1926—
29 verkst. dir. där. Ären 1918—28 var
C. styr.-led. och sekr. i bl. a. K.
aero-klubben och Internat,
luftfartsutställ-ningen i Göteborg. Han var verkst.
dir. för Göteborgs flyghamn 1923—
28, och vid bildandet av Sv.
bostads-kreditkassan 1929 blev C. dess verkst.
dir. I dess styr. är han ord. led. sedan
1932. Han är vidare en av
initiativtagarna till Samrådet mellan
nordiska realkreditinstitutioner, där han
sedan dess bildande 1932 varit chef för
Samrådets sv. sekretariat, styr.-led.
för Sverige sedan 1936 och Samrådets
ordf. sedan 1939. Han är verkst. led.
i Statens byggnadslånebyrå sedan dess
bildande 1933 och har haft ett flertal
uppdrag för Finans-, Handels- och
So-cialdep. som sakkunnig, bl. a. ss.
särskild tillkallad led. av 1931 års
apotekssakkunniga 1933, led. av 1935 års
sparbankssakkunniga och 1939 års
krigsskadeutredning. — Gift 1912
med Sonja Louise Dahlerus. Ä. L.
3. Cramér, Carl Harald,
matematiker, f. 25 sept. 1893 i Stockholm.
Bror till C. 2. — Efter studentex.
i Stockholm 1912 blev C. fil. kand.
1914, fil. lic., fiL dr och docent i
matematik 1917, allt vid Stockholms
högskola. Han var amanuens i
Pensionsstyr. 1918 och extra aktuarie i
Försäkringsinspektionen 1919. Ären
1920—29 var han aktuarie i Sv.
livförsäkringsbolaget samt är sedan
1929 aktuarie i Återförsäkringsab.
Sverige. Han blev 1929 förste
innehavare av den nyinrättade
professuren i försäkringsmatematik och
matematisk statistik vid Stockholms
högskola. — C:s matematiska
produktion omfattar bl. a. problem ur
den analytiska talteorin, särskilt
Di-richletska serier, och i "Encyklopädie
der matematischen Wissenschaften"
har han tills, med H. Bohr skrivit de
delar, som behandla denna teori. Ur
matematisk synpunkt har han även
behandlat statistiska och
sannolikhetsteoretiska problem samt deras
tillämpning på försäkringsväsendet.
Bland lians skrifter må nämnas
"Sannolikhetskalkylen och några av dess
användningar" (1926), "Ön the
ma-thematical tlieory of risk" (1930)
och "Random variables and
proba-bility distributions" (1937). — C.
var 1930—34 sekr. i
pensionsförsäkringskommittén samt är sedan 1937
led. av försäkringsutredningen och
sedan 1935 ordf. i Sv. aktuarieföien.
Han är dessutom korresponderande
led. av aktuarieinstituten i London,
Rom och Paris. Ar 1941 blev han led.
av Vet. akad. — Gift 1918 med Marta
Hansson. B. S.
Creutz, adliga, friherrliga och
grevliga ätter, härstammande från
en urgammal finsk frälsesläkt.
Stamfadern anses möjligen vara Markus
Smed i Sarviaks by, Pernå skn,
Nylands län, Finland. Hans son var
Lais Mattsson eller Markusson, som
vid mitten av 1400-talet hade
förvärvat frälse på jord i Sarviaks. Hans
sonsons son, skeppsliövitsmannen
Mårten Mattsson († 1574),erhöll 156!)
bekräftelse på adelskap och
sköldemärke. Dennes sonson Erengisle,
sedan Ernst Larsson († 1635), upptog
släktnamnet C. och var slutligen lands-
Harald Cramer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
