Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 2. Dahlgren, Erik
- 3. Dahlgren, Sven
- 4. Dahlgren, Lotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahlgren
*
177
Dahlgren
Sv. akad. samt redigerade 1894—1928
denna akad:s handl. Samtidigt
utförde lian flera bibliografiska
specialarbeten, bl. a. en katalog över
riksdagens bibi. (1877). Vid Karol.
inst. var lian bibliotekarie
1887—-1903. År 1893 tog lian avsked från sin
tjänst vid K. bibi. (stod dock kvar som
oavlönad tjänsteman) för att tillträda
posten som Vet. akad:s bibliotekarie.
Vid konferenser i London 1896, 189S
och 1900 ang. utgivandet av en
internat. naturvetenskaplig bibliografi
var D. Sveriges repr. Han utnämndes
1903 till överbibliotekarie vid K. bibi.
(titeln 1910ändrad till
riksbibliotekarie), från vilken post han avgick 1916.
Han blev fil. hedersdr i Uppsala 1893,
led. av Vet. akad. 1900 ocli led. av Vitt.
akad. 1905. Inom Vet. akad.
utvecklade lian en energisk verksamhet,
främst inriktad på dess publikationer
och byggnadsfråga; han utgav bl. a.
"Kungl. Svenska
Vetenskapsakademien. Personförteckningar 1739—1915"
(1915), akad:s protokoll för tiden
1739—41 (1—2, 1918) ocli
minnesteckningar över Elof Tegnér och J. A.
Ahlstrand (bägge 1912). Vidare var
han 1893—1903 medl. av Stockholms
stadsfullmäktige (på dess uppdrag
redigerade han till 1897 års utställning
det kända verket "Stockholm.
Sveriges hufvudstad", 1—3, 1897), från
1900 sekr. i Sv. akad :s nobelkommitté,
1909—20 ordf. i Sv.
fornskriftsällskapet ocli 1911—19 led. av styr. för
Stockholms högskola. -— D:s mest
betydelsefulla insats ägnades åt K. bibi.
När han började sin verksamhet
(under G. E. Klemrnings chefstid), var bibi.
ännu inrymt i en av k. slottets flyglar
och utgjorde en föga tidsenlig
institution. År 1877 skedde
överflyttningen till nybyggnaden i Humlegården.
När D. lämnade bibi., var dess
ställning som Sveriges stora ledande
humanistiska bibi. sedan länge säkrad.
I denna utveckling hade D. en
betydande andel. Han hade 1884 fått om
hand bibl:s utländska bokinköp och
senare i samarbete med
univ.-bibliotekarien i Lund, Elof Tegnér, gjort
upp planen för den 1886 beslutade
katalogen över de sv. offentliga bibi: s
förvärv av utanför Sverige inköpt
litteratur; för en lång rad av dessa
"accessionskatalogs"-årgångar
fungerade han på ett föredömligt sätt som
red. och utförde därvid ett oerhört
arbete. Hans insats som
överbibliotekarie var allsidigt inriktad på bibi :s
utveckling; icke minst verkade lian
för bokbeståndets förkovran ocli
katalogväsendets modernisering. — D:s
blygsamma akademiska meriter
ute-slöto icke en aktningsvärd veten skap:
lig produktion. Tidigt hade han
kommit att bli medarb. åt A. E. Norden-
skiöld vid utredigeringen av flera
av den store polarforskarens böcker,
bl. a. skildringen av Vegafärden ocli
hans "Facsimile atlas". Detta
inriktade D:s intresse på studier inom
geografins och särskilt kartografins
historia, ocli ban vann en även
internat. sett aktad ställning som kännare
särskilt av Stilla havets
upptäcktshistoria. Hans båda omfångsrika
arbeten "De franska sjöfärderna till
Söderhafvet i början af adertonde seklet"
(1900) ocli "Les relations... entre
la France et les cötes de l’Océan
paci-fique" (1, 1909) ge väldokumenterade
och storlinjiga framställningar av
den franska expansionen i Söderhavet
och dess samband med de politiska
händelserna, och i "The discovery of
the Hawaiian Islands" (1916)
behandlas utförligt de spanska sjöfärderna
över Stilla havet i forna dagar. Även
inom andra områden riktade den
outtröttligt verksamme D. den historiska
litteraturen med flera värdefulla
arbeten, främst den stora monografin
"Louis De Geer 1587—1652" (1—2,
1923), belönad med Sv. akad:s stora
guldmedalj 1924, "Järnvräkeri och
järnstämpling" (1930) och "De
uppländska bruken österby, Forsmark,
Leufsta och Gimo under äldsta tider"
(1928). — Om D:s anseende som
geo-grafisk-historisk auktoritet vittna
även hans bägge uppdrag att
medverka i behandlingen av tvisten
mellan Sverige och Norge angående
Gris-bådarne (1906—09) och tvisten
mellan Frankrike ocli Mexiko rörande ön
Clipperton (1912). — Gift 1875 med
Leontine Fransiska Cabré. -— Litt.:
biografi av P. J. Holmquist i Vet.
akad:s årsbok 1935. A. E.
3. Dahlgren, Sven Fredrik,
skolman, f. 5 nov. 1849 i Stockholm, †
25 nov. 1937 i Skara. Bror till D. 2.
—- Efter mogenhetsex. i Stockholm
1867 blev D. fil. kand. i Uppsala
1872 och fil. dr 1875. Ären 1880—
Lotten Dahlgren.
1916 var ban lektor i latin och
grekiska vid Högre allm. läroverket i
Skara. Under många år var han medl.
av Skara stadsfullmäktige (ordf. 1907
-—12) samt av Skarab. läns landsting.
— D. var en framstående lärare,
som hyllade moderna principer ocli
förstod att vinna sina lärjungars
och kollegers uppskattning. I Skaras
kommunala liv intog han ett
bemärkt rum oeh ådagalade särskilt i
de utredningar, som anförtroddes
honom, utomordentlig noggrannhet och
säkerhet i omdömet. Som
språkvetenskapsman framträdde han egentligen
icke efter avslutade akademiska
studier. Några smärre skrifter,
publicerade i läroverksprogram och
tidskr., behandla främst kulturhistoriskt
klassiska ämnen. D. ägnade mycken
tid åt forskningar rörande Skaras
historia, och han har upprättat ett
omfattande register till Skara
stadsfullmäktiges handlingar och
protokoll från äldre tid ävensom
excerpt-samlingar o. dyl. rörande Skara
läroverks och Skara domkapitels historia.
Till stadsfullmäktiges 50-årsjubileum
1913 skrev lian en minnesskrift, ocli
så sent som 192S utgav han tills, med
Axel Romdahl "Skara domkyrkas
byggnadshistoria", där D. författat
avd. om nyare tiden. — Gift 1892 med
Hedvig Augusta Frölich. A. A.
4. Dahlgren, Eva Charlotta
Carolina (Lotten), författarinna, f. 23
april 1851 i Stockholm, † 14 jan. 1934
i Djursholm. Syster till D. 2 och D. 3.
—■ Efter studier i Stockholm och
Genève ägnade sig D. åt enskild
undervisning och var en tid (1888—90)
medl. av Aftonbladets red. År 1888
blev lion styr.-led. av
Fredrika-Bre-mer-förb., vars tidskr. Dagny hon
redigerade 1891—1907, och 1901—06
var lion sekr. i Sällskapet Nya Idun.
— D. ägde djup förtrogenhet med
värmländsk släkttradition och uppsa-
12 Svenska män ocli kvinnor II
Sven Dahlgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0197.html
