- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
220

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dedering, Sven - de Frese, ätt - de Frese, Georg - de Frietzcky, se Frietzcky - de Frumerie, se Frumerie - De Geer, ätter - 1. De Geer, Louis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de Frese

220

De Geer

Sven Dedering,

riel D. och Matilda Carlsson. — D.
avlade studentex. i Östersund 1917
och studerade sedan vid Uppsala univ.,
där han blev fil. kand. 1923, fil. lic.
1926 samt docent i arabiska språk och
fil. dr 1927. Ären 1936—37 var D.
tf. prof. i semitiska språk vid
Göteborgs högskola, och 1937 blev han
prof. i österländska språk vid Lunds
univ. — D:s drsavhandl. 1927
innehåller en edition av ett stycke ur
Ibn Mandas lexikon över
muhammedanska "traditionslärda", och till
samma ämneskrets hör hans största
arbete, den till omfång liksom
praktisk användbarhet betydande
editionen av Abü Nu’aims "Geschiclite
Is-bahäns" (1—2, 1931—34). Är 1936
utgav D. på uppdrag av Die deutsclie
morgenländische Gesellschaft "Die
Widerlegung der Irrgläubigen und
Neuerer von Abü 1-Husain
Muhammed ibn Ahmad al-Malati", ett för
islamvetenskapen viktigt verk, vars
mycket svårlästa text D. där lyckats
framlägga i läsbar form. Han svarar
även för en förtjänstfull edition av
en syrisk text "Johannes von
Lyco-polis, Ein Dialog über die Seele und
die Affekte des Menschen" (1936). —
Gift 1928 med Margit Appeltofft.

A. A.

de Frese, ätt, härstammande från
en urgammal bremisk adlig ätt, vars
äldste kände stamfar, Gerhard Frese,
levde under 1200-talets förra hälft;
släkten kvarlever ännu i Tyskland.
Georg Christian Frese (f. 1693, †
1759) kom 1711 i sv. krigstjänst som
rustmästare och blev slutligen
ryttmästare. Han naturaliserades 1731
som sv. adelsman under namnet de
Frese. Hans äldste son,
överstelöjtnanten Paul Joakim de F. (f. 1718,
† 1774), blev far till
konteramira-len Georg de F. (se nedan). Från en
bror till Paul Joakim de F., assessorn
Otto Henrik de F. (f. 1720, † 1794),

härstammar den ännu fortlevande
ättegrenen.

de Frese, Georg Christian,
militär, f. 26 sept. 1751 på Orresäter i
Bergs skn, Älvsb. län, † 7 maj 1807 på
Nya varvet vid Göteborg. Föräldrar:
överstelöjtnanten Paul Joakim de F.
och Anna Brita Lillie af Aspenäs.
■—-D. började sin militärtjänst som
ryttare vid Västgöta kavalleri men
övergick sedan till arméns flotta, där han
avancerade till kapten 1777. Ären
1778—81 tjänstgjorde han vid
franska flottan och deltog därmed i
sjöstriderna mot England. Efter
hemkomsten förde han befäl i sjökriget
mot Ryssland 1788—90, varefter lian
utnämndes till överste vid arméns
flotta 1793, konteramiral 1797 samt
överkommendant över v.
gränsfästningarna sistn. år. — Gift 1782 med
Margareta Catharina de Frese. R. A.
de Frietzcky, se Frietzcky.
de Frumerie, se Frumerie.
De Geer [da jär], ätter. Enligt en
tradition härstammar släkten från den
urgamla brabantska ätten de Hamal,
som under 1100—1300-talen levde i
furstbiskopsdömet Liége. En medl. av
denna ätt, Renaud de Hamal, som
levde 1316, skall ha antagit
släktnamnet De Geer efter det sedan länge
förstörda slottet Geer vid floden Geer,
ett tillflöde till Maas. Ättens förste,
med någorlunda säkerhet kände
stamfar var Lambert D. de Chainée
(† 1399 i Liége). En ättling till denne
i femte led, köpmannen Louis D.,
herre till Gaillarmont (f. 1535, †
1602), som omkr. 1596 överflyttade
till Holland, blev far till köpmannen
och industriidkaren Louis D. (D. 1),
som 1627 inkom till Sverige och 1641
erhöll sv. adelskap. Från dennes
andre son, Louis D. d. y. (f. 1622, f

1695), härstamma den friherrliga
ätten D. af Finspång samt de
friherrliga och grevliga ätterna D.
af Leufsta. En yngre son till D.
1, bruksägaren Jean D. (f. 1632, †

1696), blev stamfar för den ännu
fortlevande adliga ätten D. och den
friherrliga ätten D. af Tervik.
—■ A) Finspångsätten. En sonsons
son till Louis D. d. y.,
överkammarherren Jean Jacques D. (f. 1737, †
1809), upphöjdes 1797 i friherrligt
stånd. Hans sonson, statsministern
friherre Louis D. (D. 8), hade sönenia

a) statsministern friherre Louis D.
(D. 10), far till politikern friherre
Arvid Louis Gerard D. (f. 1884), samt

b) geologen friherre Gerard D. (D. 11),
far till geografen friherre Sten D.
(D. 13). D. 11:b maka i andra giftet
är geokronologen friherrinnan Ebba
D., f. Hult (D. 12). En brorson till
D. 8, landshövdingen friherre Fabian
D. (D. 9), blev far till a) skriftställa-

ren friherre Louis Fabian Gerard D.
(f. 1888), som bl. a. skrivit ett flertal
ungdomsböcker, b) bruksdisponenten
friherre Gerard D. (D. 14) och c) dir.
i ab. Sv. järn och stål, jur. kand.
friherre Hans Jakob Gerard D. (f. 1899),
som gjort sig känd genom politiskt
skriftställarskap. En kusin till D. 9 är
förste kammarherren friherre
Jean-Jacques Gerard D. (f. 1863). En äldre
bror till D. 8, ingenjören friherre
Gustaf Gerard D. (f. 1816, ‡ 1861), blev
far till ätten D. af Finspångs nuv.
huvudman, majoren friherre Carl Gustaf
Gerard D. (f. 1859). — B)
Leufsta-ätten. En sonson till Louis D. d. j.,
naturforskaren Charles D. (D. 3),
erhöll Leufsta bruk och gods till
fideikommiss och blev friherre 1773.
Hans äldste son, politikern,
kammarherren friherre Charles D. (D. 4),
blev far till lantmarskalken friherre
Carl D. (D. 7), som 1818 upphöjdes
i grevligt stånd ocli själv slöt sin
grevliga ätt. D. 3:s andre son,
riksrådet friherre Emanuel D. (D. 5),
erhöll Frötuna fideikommiss. Dennes
yngre bror, överstelöjtnanten i armén
friherre Louis D. (f. 1759, † 1830),
blev farfars far till ätten D:s af
Leufsta nuv. huvudman, generalkonsuln
friherre Carl Fredrik D. (f. 1860), far
till introduktören för främmande
sändebud, kammarherren friherre
Louis Carl Gerard Etienne D. (f.
1887). — C) Terviksätten. D. l:s näst
yngste son, bruksägaren Jean D., blev
farfar till riksrådet Otto Wilhelm D.
(D. 2), som 1766 upphöjdes till
friherre. Dennes son, lantmarskalken,
geheimerådet friherre Robert
Wilhelm D. (D. 6), blev 1809 finsk greve.
Med hans sonson, porte-épée-fänriken
greve Robert Otto Wilhelm D. (f.
1836, † 1855), utdog ätten på
svärdssidan. — D) Adliga ätten D. D. l:s
son Jean D. blev även stamfar för den
ännu fortlevande adliga ätten D., vars
nuv. huvudman är majoren i armén
Emil Wilhelm Philip D. (f. 1871). En
yngre bror till denne är ingenjören,
f. d. bruksdisponenten Ludvig
Gerhard Fredrik (Love) D. (f. 1874).

1. De Geer, Louis, affärsman,
bruksföretagare, f. antagligen i nov.
15S7 i Liége, † 19 juni 1652 i
Amsterdam. Föräldrar: bankiren Louis D. de
Gaillarmont och Jeanne de Nøille. —
Från 1590-talets mitt växte D. upp i
Dordrecht, dit hans föräldrar flyttat,
och skaffade sig praktisk
handelsutbildning i Frankrike 1605—11,
varefter han slog sig ned som affärsman
och bankir i Dordrecht och från 1615
i Amsterdam. Hans företag
utvecklades snabbt under vinstgivande affärer
med alla stora marknadsvaror men i
synnerhet med krigsmateriel,
samtidigt som han på några år svingade sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:28:59 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/2/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free