- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
262

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dietrichson

262

van Dijck

Lorentz Dietrichson,

talet med Johan Henrik (1) D. (f.
1732, † 1817), som blev konst- och
kyrkomålare i Uddevalla. Hans son,
rådmannen därstädes Johan Henrik

(2) D. (f. 1779, † 1858), blev far till
grosshandlaren i Malmö Johan
Henrik (3) D. (f. 1808, † 1879), som
1838 grundade firman J. H. Dieden
j:r; handelshuset drev till en början
framför allt spannmåls- och
brännvinshandel men även diverse- och
manufakturhandel. Under 1800-talets
senare hälft vann handeln med
utsädesspannmål och smidesjärn större
betydelse inom firmans verksamhet, och
under ledning av Johan Henrik

(3) D:s äldste son, grosshandlaren
Johan Henrik Emanuel D., italiensk
v. konsul och belgisk konsul i Malmö
(f. 1840, † 1923), utvecklades
handelshuset till en av Sveriges ledande
firmor inom spannmåls-, utsädes- och
järnbranscherna. Då firman 1908
ombildades till ab., blev en son i första
giftet till den sistnämnde,
grosshandlaren Gustaf Theodor D. (f. 1876),
bolagets verkst. dir. Han innehade
firmans ledning till 1926 och är
sedan 1927 verkst. dir. i Malmö
förenade stuveriab. Yngre söner till Johan
Henrik (3) D. voro a) v.
häradshövdingen och ägaren av egendomen
Carlslund vid Örebro Theodor Vincent
D. (f. 1845, † 1927), en av
elektricitetens föregångsmän i Sverige på både
belysningens och drivkraftens
områden, far till godsägaren på Carlslund
Theodor Wright D. (f. 1889), b)
godsägaren Gotthard D. (f. 1S48, † 1921),
far till liamndir. i Göteborg, majoren
vid Väg- och vattenbyggnadskåren,
civilingenjören Gotthard D. (f. 1879),
samt c) grosshandlaren i Malmö
Berthold Marianus D. (f. 1849, †
1919), far till köpmannen Berthold D.
(f. 1879), verkst. dir. i det 1909
grundade exporthandelshuset Nya ab. B.
Dieden & co. i Malmö.

Dietrichson [di’trik-], Lorentz
Henrik Segelcke, estetiker, författare,
f. 1 jan. 1834 i Bergen, † 6 mars 1917
i Kristiania. Föräldrar: bokhållaren
Fredrik D. och Marie Heiberg Dahl.
— D. var urspr, teolog och
studerade vid univ. i Kristiania, där lian
tog livlig del i studentlivet, bl. a. som
poet. Snart vände lian sig emellertid
till estetiken och flyttade till Uppsala
(1859), där han blev docent i
litteraturhistoria under B. E. Malmström
(1861). Hans föreläsningar om dansk
litteratur tillvunno sig stort intresse,
och den iver, med vilken han
omfattade den kulturella skandinavismens
idé, gjorde honom till medelpunkt för
en krets unga idealister. På D:s
initiativ stiftades "Namnlösa
Sällskapet" (N. S., 1860), som på sitt
program hade "skönhet, känsla och
natur". Bland dess medl. voro C. D.
af Wirsén, C. Snoilsky, E.
Bäckström, C. K. Nyblom, N. P. Ödman,
C. P. Wikner m. fi. Efter en längre
studieresa ägnade sig D. med allt
större intresse åt konsthistorien och
var en tid amanuens vid Nat. mus.
(1866). Följ. år blev han lärare och
1869 e. o. prof. i detta ämne vid
Konstakad., varjämte han 1870—73
innehade en lärartjänst vid
Slöjdskolan i konstens tillämpning på
industrin. Därmed kom han att utöva
ett inflytande i stilimiterande
riktning, som en senare tid inte
uppskattar, men samtidigt bidrog han
till att väcka allmänhetens intresse
för estetiska frågor. Han utgav också
den första konstvetenskapliga
tidskrift av modernare läggning, som
sett dagen i vårt land, näml. Tidskr.
för bildande konst och konstindustri
(1875—76) samt det på sin tid
betydelsefulla verket "Det skönas verld",
bestående av två delar: "Populär
estetik" och "De bildande konsternas
historia" (1870—79). Han medarbetade
flitigt i tidn. och tidskr. och var bl. a.
litteraturanmälare i Aftonbladet. År
1875 hemkallades han till Norge som
e. o. prof. i konsthistoria vid univ. i
Kristiania, varefter han ägnade sitt
huvudsakliga intresse åt äldre och
nyare norsk konst, som han behandlade
i en rad arbeten. Han var ordf. i
Na-tionalgalleriets styr. 1885—90 och
dir. för Skulpturmus. 1889—1903.
Av hans memoarer, "Svundne tider"
(1—4, 1896—1917), utgåvos de
delar, som rörde lians vistelse i Sverige,
under titeln "En norrmans minnen
från Sverige" (1—2, 1901—02). — D.
kallades till fil. hedersdr vid
Uppsala univ. 1877 och blev hedersled, i
Konstakad. 1882 och i Vitt. akad.
1903. Han invaldes i
Videnskabs-sel-skabet i Kristiania 1877. — Gift
1862 med Johanne Mathilde Bonnevie,

f. 1837, † 1921, vilken utbildat sig till
målarinna i Düsseldorf och
framträdde med skickligt utförda genrebilder,
interiörer och porträtt. Th. N.

Dieussart [djösä’r], J ean
Baptista, bildhuggare, troligen av
val-lonsk härstamning, verksam i Sverige
1664—72. Födelse- och dödsår okända.
Antagligen son till bildhuggaren
Francois D. från Arquinghem i
Hai-naut, Belgien. — D:s
levnadsomständigheter och verksamhet före och efter
vistelsen i Sverige lia ej kunnat
utrönas. Han tog tjänst hos M. G. De la
Gardie 1664 och utförde åt denne en
rad skulpturer, varibland märkas
porträttstatyer i bly av Pontus, Jacob
och Magnus Gabriel De la Gardie
samt centralfigurerna i Triton- och
Perseus-Andromedafontänerna i
parken vid Ulriksdal. För
Riddarhusdirektionens räkning utförde han från
1667 två av takfigurerna på
Riddarhuset, "Amor Dei" och "Amor
Pa-trise". Även för det k. hovet fick han
en del mindre uppdrag. Av hans rätt
omfattande verk återstå endast de
bägge sistnämnda samt statyerna av
Jacob och Magnus Gabriel De la
Gardie, vilka finnas bevarade i
Varnhems klosterkyrka. De ge vid handen,
att D. var en föga betydande artist
av klassicistisk skolning men
såtillvida märklig som han var den första
eller åtminstone en av de första repr.
i vårt land för en modernare, friare
skulpturuppfattning i motsats till
den föregående tidens dekorativt
bundna stil. — D. var gift med en
till namnet okänd kvinna från
Antwerpen, vilken dog i Stockholm 166S.
— Litt.: B. Waldén, "Nicolaes
Mil-lich och hans krets" (1942). Th. N.

Dijck (Dyck) [dejk], J acob van,
diplomat, ämbetsman, f. 1567 i
Haar-lem, Nederländerna, † 10 dec. 1631 i
Göteborg. Son till nederländske
kaptenen, sedermera kommendanten Claes

Jacob van Dijck. Målning (detalj) tillskriven
P. P. Rubens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:51:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/2/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free