Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ekeberg, Carl Gustaf - 2. Ekeberg, Anders Gustaf - Ekeblad, ätter - 1. Ekeblad, Christoffer - 2. Ekeblad, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekeberg
343
Ekeblad
en av de verksammaste för
reformeringen av sjöfolkets
arbetsförhållanden. Han företog resor som styrman i
Medelhavet oeh i ostindiska och
kinesiska farvatten och utgav bl. a.
"Berättelse om den chinesiska
landthushållningen" (1757). År 1750 blev han
kapten och befälhavare på skeppet
Freden, och 1755 utnämndes han till
löjtnant i Amiralitetet. Åren 1769—•
71 företog han ss. befälhavare över
fartyget Finland en resa till Kina,
vilken blivit berömd främst genom den
skildring, som givits av J. Wallenberg,
fartygets skeppspräst, i "Min son på
galejan" (1781), men även genom E:s
egen skildring i "Capitaine Carl
Gustaf Ekebergs ostindiska resa, åren
1770 och 1771" (1773). E. förde för
sin ingående beskrivning av sjöleden
runt Godahoppsudden noggranna
anteckningar om meteorologiska
företeelser ocli utnyttjade även sina
journaler från åtta tidigare indiska resor.
Denna strävan till största möjliga
vederhäftighet utmärker även hans
realistiska skildring av orientalisk natur
och bebyggelse. — E. blev 1761 led.
av Vet. akad., i vars "Handlingar"
lian var en värderad medarb. — Gift
1744 med Hedvig Erlandt. — Litt.:
biografi av C. Forsstrand i Sv.
Linnésällskapets årsskrift 1928. R. A.
2. Ekeberg, Anders Gustaf,
kemist, född 16 jan. 1767 i
Karlskrona, † 11 febr. 1813 i Uppsala. Son
till skeppsbyggmästaren Joseph E.
Brorson till E. 1. — E. inskrevs 1784
som student vid Uppsala univ., där han
blev fil. mag. 1788, docent i kemi 1794
och laborator i kemi 1799. Han var en
skicklig kemist, särskilt analytiker,
men på grund av sin bräckliga hälsa
gjorde han ej de insatser inom den
kemiska vetenskapen, som han på
grund av sin begåvning borde lia varit
mäktig. Därjämte led han av en
besvärande dövhet. — E. upptäckte 1802
grundämnet tantal. Det är hans och
Pehr Afzelius’ förtjänst, att det sv.
språket äger de lätthanterliga
namnen syre, kväve och väte. Dessa namn
föreslogos av dem i en 1795 utgiven
anonym skrift över en antiflogistisk
nomenklatur. Bland E:s kemiska
upptäckter märkes även en metod för
tillverkning av ett mycket starkt,
klart och genomskinligt porslin; detta
ämnes sammansättning är nu okänd.
Samtidens uppskattning av E:s
arbeten kom till synes, när han 1799
invaldes i Vet. akad., två år fore sin
lärare, prof. i kemi i Uppsala. Till
största delen äro hans skrifter intagna
i Vet. akad:s handl. — E. var även
vitterhetsidkare och publicerade
tillfällighetsvers. — Ogift. H. A.
Ekeblad, adliga och grevliga ätter.
Den gamla frälsesläktens äldste med
Birger Ekeberg.
visshet kände stamfar, Henrik Simia,
slutligen häradsdomhavande över Dala
hundare, levde under 1400-talets förra
hälft. Hans sonsons son,
regements-rådet Anders Hansson († 1543) till
Stola i Skarab. län, upptog sitt
mödernevapen, ekbladet, varefter
släkten senare tog namn. Han blev
farfar till översten Christoffer
Johansson E. (E. 1), som 1625
introducerades i svenneklassen och vars son,
envoyén Johan E. (E. 2), 1689
uppflyttades för sin ätt i riddarklassen. Dennes
son, landshövdingen och riksrådet
Claes E. (E. 3), upphöjdes 1711 i
frilierrligt och 1719 i grevligt stånd ocli
blev stamfar för den grevliga ätten E.
Hans son, kanslipresidenten greve
Claës E. (E. 4), blev far till
landshövdingen och överstekammarjunkaren
greve Claës Julius E. (E. 5). En bror
till E. 4, generalmajoren greve Claës
Christoffer E. (f. 1709, † 1769), blev
farfar till stabsryttmästaren greve
Claës Adam E. (f. 1778, † 1827). Med
denne utslocknade ätten på
svärdssidan.
1. Ekeblad, Christoffer
Johansson, krigare, skald, f. 3 juni 1592
på Stola i Strö skn, Skarab. län, † 28
mar® 1664 därstädes. Föräldrar:
häradshövdingen Jolian Andersson och
Anna Christoffersdotter. — E. var i
tjänst hos Karl IX 1602—08, hos
biskopen av Bremen till 1614 och hos
hertig Karl Filip 1615—21; han blev
fänrik 1621, kapten 1624,
överstelöjtnant 1635 och överste för Älvsborgs
reg. 1645. Han gjorde sig känd för
tappra bedrifter under trettioåriga
kriget och var bl. a. kommendant i
Wollin oeh Crossen, men hans namn
har främst bevarats till eftervärlden
genom hans lyriska poesi. Han skrev
både erotiska, skämtsamma,
patriotiska och krigiska dikter, om ock utan
större betydelse. Några av hans
handskrifter finnas bevarade i Lunds
univ.-bibl. — Gift 1622 med Brita
Clasdotter TJggla. R. A.
2. Ekeblad, J ohan, diplomat, f.
26 juli 1629 på Skog, Sparlösa skn,
Skarab. län, † 12 jan. 1696 i
Tossegår-den, Sunnersbergs skn, samma län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
