Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ekwall, Gunnar - 1. Elander, Karl - 2. Elander, Rudolf - Elbfas, Jacob Henrik - Eld, pseud. för Lundegård, Erik - Eldh, Carl - Eldh, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elander
383
Eldh
han förste ingenjör vid Stockholms
stads gatukontor, och sedan 1931 är
han överingenjör där. Han har utfört
flera betydande gatuanläggningar och
trafikregleringar m. m. i
huvudstaden, bl. a. tunnelbanan och
ombyggnaderna av infartslederna samt de
omfattande arbetena med
anordningar för rening av stadens
avloppsvatten. Till hans främsta arbeten hör
även förslaget till planering och
anläggande av Bromma flygfält 1931.
Han har utgivit flera skrifter i
väg-och vattenbyggnadsfrågor, bl. a.
"Arbetena vid Älvkarleby
kraftverksbyggnad" (1917) och "Trollhätte
kraftverks tredje utbyggnad" (1921), båda
i Meddel. från Vattenfallsstyr., samt
"Stockholms frihamn" (1926). — Gift
1915 med Hennie Ulla Nordenstedt.
S. R.
1. Elander, Karl Viktor Göte,
tandläkare, tidningsman, f. 4 jan. 1872
i Göteborg, † 30 april 1930 därstädes.
Föräldrar: folkskolläraren Per E. och
Elna Zetterholm. — E. avlade
mo-genhetsex. i Göteborg 1890 och
tand-läkarex. 1894 samt bedrev med ett
par kortare avbrott tandläkarpraktik
i Göteborg sedan sistn. år. Han
företog studieresor 1895—96 till Förenta
staterna och flera gånger till
Tyskland samt promoverades 1919 till
odontologie dr vid Helsingfors univ. —
E. ägnade sig särskilt åt studiet av
varbildning i käkarna och dess terapi.
Genom sitt arbete på detta område
väckte han uppmärksamhet även
utomlands och inbjöds under en följd
av år till Berlin, Wien, Lausanne,
Amsterdam m. fi. städer att föreläsa
över sin behandlingsmetod. Han
utgav flera skrifter, bl. a.
"Uppslagsbok vid receptskrifning" (1900—02)
och "Infekterade rotkanalers
behandling" (drsavhandl., 1919), samt skrev
ett stort antal artiklar i
odontologiska frågor. E. var ordf. i Göteborgs
tandläkarefören. 1906 och i Göteborgs
Karl Elander.
tandläkaresällskap 1916—21 samt
redigerade under olika perioder
Reflec-tor, Odontologisk tidskr., Sveriges
tandläkare-förb:s tidn. m. fi. organ.
— E:s intresse för allmänpolitiska
och nationalekonomiska spörsmål,
särskilt jordreformfrågan, kom
honom att en tid ägna sig åt
journalistiken. Han var huvudred, för veckotidn.
Nyaste snällposten (i Göteborg) 1911
—15 och för Aftontidn. (i Stockholm)
1912—13. — Gift 1900 med Anna
Schlanbusch. S. L.
2. Elander, Per Rudolf Gottfrid,
historiker och skolman, f. 24 mars
1880 i Göteborg. Föräldrar:
sjökaptenen Olof Anton Johansson och Elin
Elander. Systerson till E. 1. — Efter
mogenhetsex. 1S99 i Vänersborg blev E.
vid Göteborgs högskola fil. kand. 1903,
fil. lic. 1908 och fil. dr 1909. Han
blev 1912 adjunkt vid Nya
elementarskolan i Stockholm och 1919 lektor i
geografi ocli historia vid Högre
realläroverket å Norrmalm därstädes.
E:s huvudämne var från början
etnografi, och han disputerade på en
avhandl. "The Chief of the Indian
Clan in North America", till vilket
ämne han även anknutit i några
uppsatser. Hans senare produktion faller
huvudsakligen inom historien och
berör främst Erik XIV:s regeringstid.
Av E:s arbeten härom må nämnas
"Nils Sture och Västgötaräfsten"
(1924), "Sturemordens gåta" (1928),
"Herr Sten" (1932) och "Stämplingar
mot Erik XIV" (1—3, 1934—37).
Han har där analyserat spänningen
mellan konungen och högadeln och
närmare utrett den av Sten Eriksson
Leijonhufvud ledda oppositionen mot
det starka kungadömet. — Gift 1911
med Ebba Emy Glarén. B. B—é.
Elbfas, Jacob Henrik,
porträttmålare av livländsk härkomst,
† 1664 i Stockholm. — E. inflyttade
från Strassburg tidigast 1622 med
pfalzgreven Johan Kasimir och
omtalas i handlingar från 1629 som
"konterfejare och målare", vilket
sannolikt får tolkas så, att han utom
porträtt även utförde dekorativa
målningar. Att han stått på gränsen till
hantverksmåleriet antydes av det
faktum, att lian sedermera blev
ålderman i målarämbetet i Stockholm.
Åren 1634—40 var han änkedrottning
Maria Eleonoras hovmålare, och
senare arbetade han även för drottning
Kristina. Under den stora
konstnärsinvasionen efter hennes
tronbestigning 1644 gled han i bakgrunden, men
tidigare intog han den ledande
platsen bland porträttmålarna i landet.
Han målade då "höga herrar och
konungar, ädla grevar och monsieurar"
samt deras gemåler i en stel och
kantig stil, som kan påminna om W. Dit-
Rudolf Elander.
terlein i Strassburg. Det rutiga
stengolvet, draperiet i tavlans övre hörn
och bordet, som den porträtterade
stöder sig mot utan att ändå stödja sig,
höra till de återkommande dragen. Av
de talrika konterfej, som gå under
E:s namn, är endast ett fåtal med
visshet av hans hand, t. ex. bilden av
Elisabet Amalia av Pfalz (1628) och
porträttet av Katarina De la Gardie
(1642, på Kolk i Estland). E. målade
även miniatyrer. — Ogift. Th. N.
Eld, pseud. för Lundegård, Erik.
Eldh (Eld), Carl, skald, döpt 2
maj 1690 i Stockholm, † 1727
därstädes. Föräldrar: tullinspektören,
sedermera överdirektören Nils E.
och Catharina Margareta Forsell. —
E., som avancerade till aktuarie i
Statskontoret, blev mest känd genom
sin diktsamling "Myrthen och
Cypresser" (1725), innehållande framför
allt grav- och bröllopsdikter. Han
skrev dessutom kärleksdikter och
skämtsamma visor, ofta allegoriska,
samt visade sig influerad av
pietis-men. Sina flesta dikter skrev han på
alexandriner eller i sonettform, och
som somettskald blev lian den siste
under 1700-talet, som fick någon
betydelse. —• E:s dikter ingå i P.
Han-sellis "Samlade vitterhetsarbeten af
svenska författare" (15, 1871). —
Ogift. R. A.
Eldh, Carl Johan, bildhuggare,
f. 10 maj 1873 i Films skn,
Uppsala län. Föräldrar: smeden Jön Peter
E. och Maja Gretha Wickman. — År
1888 begav sig E. till Uppsala, där
ban arbetade dels hos en snickare,
dels vid restaureringen av
domkyrkan. Två år senare flyttade han till
Stockholm, gick på Tekn. aftonskolan
och förtjänade sitt uppehälle hos
ornamentsbildhuggaren L. O. Mellin.
I Paris, dit han for 1896, fortsatte
han att skaffa sig sitt levebröd som
ornamentsbildhuggare och biträde åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
