Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elkan, Sophie - Ell, Bernhard - Ellberg, Ernst - Elldin, Harald - Elliot, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eli
391
Elliot
brott skedde med den stora historiska
romanen "John Hall. En historia från
det gamla Götheborg" (1899), som
blivit hennes mest kända verk och var
det första hon utgav under eget namn.
Åren 1899—1900 företog hon tills,
mied Selma Lagerlöf en längre
utlandsresa till bl. a. Palestina och
Egypten, vilken avsatte spår i
"Drömmen om österlandet" (1901) och
i hennes förnämsta novellsamling
"Från östan och västan" (1908). Mest
populär blev hon dock genom de
historiska romaner, som hon utformade i
samma stil som "Jolin Hall",
nämligen "Konungen. En sannsaga" (1904)
och "Konungen. I landsflykt" (1906),
vilka bilda en trovärdig om också
föga originell skildring av Gustav
IV Adolfs öde, samt den även som
tidsdokument intressanta
"Anckarström" (1910). — Gift 1872 med
musikhandlaren Nathan Elkan. R. A.
Eli, Bernhard Sophus Faith,
kabeltekniker, f. 22 aug. 1874 i
Snöstorps skn, Hall. län. Föräldrar:
godsägaren Christoph Andresen E.
och Augusta Emilia Wold. ■— Efter
studier vid Tekn. elementarskolan i
Borås var E. anställd vid Siemens
tekn. byrå i Stockholm, där han
biträdde vid anläggandet av Borås stads
elektricitetsverk 1894—95, samt
utbildade sig ytterligare som
elektrotekniker i S:t Petersburg 1895—1900,
i Tyskland 1900—01 och i Förenta
staterna 1902—10. Åren 1910—39 var
E. teknisk ledare och överingenjör vid
Max Sieverts fabriksab., Sieverts
kabelverk, Sundbyberg, där lian sedan
sistn. år är konsulterande ingenjör.
Han har blivit särskilt
uppmärksammad bl. a. för en för sin tid djärv
kabelnedläggning, som under hans
ledning utfördes i Norge 1918, då i
Sör-fjorden en starkströmskabel utlades
på det ovanliga djupet av 360 m. År
1934 utarbetade E. planen till
elektrisk energiöverföring från Norge till
Sophie Elkan.
Danmark och Tyskland med
likströmskablar för en spänning på 500 000
voit. — E. var ordf. i Sv.
ingenjörs-fören. i Worcester 1908—10, blev
hedersled. i Elektroingenjörsfören.
Omega i Trondheim 1926 och är sedan
1932 led. av styr. för Inst. för
högspänningsforskning samt blev
hedersled. i Elektroingenjörfören. vid
Danmarks tekniske Höiskole 1935. Bland
E: s skrifter märkas främst "Världens
första starkströmskabel på 360 meters
djup" (Dædalus 1931) och
"Kabelteknikens hisrtoria" (1, 1935). — Gift
1908 med Elin Maria Wold. S. R.
Eliberg, Ernst Henrik, violinist
och tonsättare, f. 11 dec. 1868 i
Söderhamn. Föräldrar: rådmannen Karl
Erhard E. och Charlotta Maria
Schütt. — E. studerade 1886—92 vid
Musikkonservatoriet violin för J.
Lindberg, basun för J. A. Johnsson
samt komposition och
instrumentation för J. Dente. Han blev 1887 bitr.
Ernst Ellberg.
altviolinist och 1888 extra
sekundviolinist samt var 1890—1905 ord.
altviolinist i hovkapellet, varjämte
lian vid framförandet av en del
baletter tjänstgjorde som repetitör och
dirigent. Sin främsta insats har E.
gjort vid Musikkonservatoriet, där
han 1903 blev vik. lärare och 1904—33
var lärare i kontrapunkt,
komposition och instrumentation (prof. 1916);
sedan 1933 har han undervisat i
instrumentation för
militärmusikdir.-ex. Han var 1921—24, 1929—32 och
1935—38 ord. led. av Mus. akad:s
läroverksstyr.; 1924—29 och 1932—
35 var han suppleant i nämnda styr.
År 1912 blev han led. av Mus. akad.
E., som 1894—97 innehade statens
tonsättarstipendium, har skrivit en
opera, en operett, baletterna "En
som-marsaga" och "Askungen" (uppförda
1899 resp. 1907), en symfoni i D-dur
(1897), konsertuvertyren "Vårbrvt-
Harald Elldin.
ning" (1906) m. fi. orkesterverk, en
stråkkvartett och en stråkkvintett
m. fi. kammarmusikverk,
manskvartetter m. m. i en frisk,
nordisk-romantisk stil. — Gift 1913—37 med Alma
Sofia Pettersson. P. L.
Elldin, H ar al d, kooperatör,
folkbildningsman, f. 18 juli 1892 i
Stockholm. Föräldrar: tullvaktmästaren
Anders Gustav E. och Maria
Häggblad. — Efter studentex. 1911,
folk-skollärarex. 1913 ocli en tids
tjänstgöring som folkskollärare har E.
sedan 1918 huvudsakligen ägnat sig åt
kooperativ utbildnings- och
upplysningsverksamhet. Han var 1918-—33
rektor för Kooperativa förb:s
korre-spondensinst. och är sedan 1918 chef
för förb:s studieavd. och sedan 1924
rektor för förb:s skola Vår gård i
Saltsjöbaden, där han utbildat en
bl. a. på grupparbete byggd
uppmärksammad undervisningsform. Han
intar en framskjuten plats inom
Arbetarnes bildningsförb., i vars
stock-holmsavd. han var styr.-led. 1920—23
och vars förbundsordf. ban är sedan
1938, samt var en av initiativtagarna
till Samverkande bildningsförbunden,
vars ordf. han är sedan 1936. E. har
dessutom bl. a. verkat inom
nykterhetsrörelsen och Sv. slöjdfören:s styr.
samt är repr. för
folkbildningsorganisationerna i Riksteaterns
publikorganisation sedan 1936, styr.-led. i
fören. Norden sedan 1938 och ordf. i
fören. Musikens vecka sedan 1942. -—
E. var 1920 led. av Andra K. — Gift
1919 med Margit Sofia Sjögren. R. A.
Elliot, släkt, härstammande från
Brandenburg. Släkten inkom 1790 till
Sverige med Abraham Josephson E.
(f. 1770, † 1825), som blev
ekonomi-dir. på Karlberg i Solna; han kallade
sig vid överflyttningen till Sverige
Joseplison. Namnet E. återupptogs av
hans åtta barn, av vilka sex söner
blevo stamfäder för ännu fortlevande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
