Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Engeström, Johan - 2. Engeström, Jakob von - 3. Engeström, Gustaf von - 4. Engeström, Johan von - 5. Engeström, Lars von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Engeström
412
von Engeström
rades han till förste teol. prof. och
domprost i Lund samt blev 1746 teol.
dr. Som teolog utmärkte sig E. genom
stort renlärighetsnit. År 1748 blev
han biskop i Lunds stift. — Gift 1735
med Margareta Benzelstierna. A. A.
2. Engeström, Jakob von,
ämbetsman, f. 1 nov. 1735 i Lund, † 14
nov. 1802 i Uppsala. Son till E. 1. —
Efter studier vid Lunds univ. började
E. 1755 sin bana i Kanslikollegium
och utnämndes 1762 till k. sekr. Som
ambassadsekr. var lian närvarande vid
kejsarvalet ocli kröningen i
Frankfurt 1764, varefter han företog resor
i utlandet till 1766. Efter
hemkomsten befordrades han (s. à.) till
presi-dentsekr. (kabinettssekr.). Vid
riksdagen 1769 var han sekr. i sekreta
utskottet och var av adeln väld till
bankofullmäktig 1779—92. År 1776
befordrades han till kansliråd och
tjänstgjorde 1783—84 som tf.
landshövding i Uppsala län. Vid sidan av
sin ämbetsmannagärning var E. även
verksam såsom historisk förf. och
samlare —• därutinnan fortsatte lian
mödernesläktens traditioner. Han
invaldes i Vitt. akad. 1786, och flera
uppsatser av honom inflöto i akad:s
handlingar. Han behandlade bl. a.
nu-mismatiska och lärdomshistoriska
ämnen ("Uplifvadt Minne af framfarna
åldrars vittre landsmän", 1787) och
författade minnesteckningen över
Sven Lagerbring, till vilkens skola lian
närmast hörde. I inträdestalet ("Om
den visshet, som finnes i historien")
inskärpte lian — låt vara i allmänna
ordalag — nödvändigheten av
försiktighet vid begagnandet av de
historiska källorna. Även i Gjörwells
Upfostringssällskap spelade E. en
framträdande roll. Han invaldes i Vet.
akad. 1792, men valet förklarades
ogiltigt på grund av hans delaktighet
i mordet på Gustav III. I politiskt
avseende tillhördeE. från början hatt-
Jakob von Engeström. Målning (detalj) av
Elias Martin 1783.
partiet — ett arv från såväl fädernet
som mödernet. Han tillhörde
oppositionen under Gustav III och torde på
grund därav ej ha nått den post, som
lian vid flera tillfällen eftersträvade,
nämligen ett ordinarie
landshövdingeämbete. Som politiker syntes han
emellertid ej mycket utåt och
yttrade sig sällan på Riddarhuset. Under
debatten om Förenings- och
säkerhetsakten 16 mars 1789 uppträdde han
dock och karakteriserade denna som
snarare "en enväldes- än en
säkerhetsakt". Vid riksdagen i Gävle 1792
invaldes han i hemliga utskottet, och
samarbetet med kungen synes lia
varit förvånansvärt gott. Efter mordet
på Gustav III arresterades E., som
komprometterats genom C. P.
Lillie-horns bekännelse. Till allmän
förvåning visade det sig, att den nästan
överdrivet försiktige och försynte
mannen —• i denna karakteristik
överensstämma brodern Lars von E. och
G. J. Adlerbeth — varit ganska nära
knuten till kretsen kring Pechlin utan
att dock lia känt till detaljerna i
själva mordanslaget. Av E:s hand
finnas utkast och förslag till
förändring av statsskicket, om något skulle
liända Gustav III. Huvudsynpunkten
för E. var att omöjliggöra kunglig
despotism och att utplåna alla
nyheter, som det gustavianska enväldet
infört. Förslagen återspegla ett
tillstånd av obegränsat riksdagsvälde
och politiskt maktägande byråkrati
sådana dessa framträdde under
frihetstiden. I skarp kontrast till denna
konservativa tendens stå
medgivandena åt de ofrälse: tankarna på
enkammarriksdag och på slopandet av
adelns ensamrätt till frälsejord och
vissa ämbeten. E., som under
rättegången var föga meddelsam om sina
förbindelser med de sammansvurna
och om revolutionsplanerna och av
rätten t. o. m. hotades med hårt
fängelse, dömdes av Svea hovrätt till
livstids fängelse samt adelskapets
förlust, men domen mildrades till
mist-ning av tjänsten och tre års fästning
på Vaxholm. Redan 1792 flyttades
han emellertid till Uppsala slott och
fick även besöka sin egendom
Kipp-lingeberg i Uppland. — Gift 1776 med
sin syssling Beata Sofia
Benzelstierna. T. H.
3. Engeström, Gustaf von,
kemist och mineralog, f. 1 aug. 1738
i Lund, † 12 aug. 1813 i Uppsala. Bror
till E. 2. — Efter studier vid Lunds
univ. blev E. 1756 auskultant i
Bergskollegium och 1758 underdir. vid
Ädelfors guldgruva samt e. o. notarie i
Bergskollegium. Han blev 1764
mynt-proberare, var 1768—94 myntguardien
samt utnämndes 1774 till e. o. assessor
i Bergskollegium och var 1781—94
bergsråd. Han blev led. av Vet. akad.
1770. — E. hade vid sin utbildning i
Bergskollegium som lärare G. Brandt,
H. T. Scheffer och A. F. Cronstedt,
som alla voro framstående
bergskemister. Han företog 1760 en studieresa till
de norska bergverken och vistades
1764—67 i England, Holland och
Tyskland. År 1770 utgav han i London en
engelsk övers, av Cronstedts
mineralogi. Till denna fogade han en
redogörelse för de av Cronstedt
utarbetade metoderna för mineralogisk
analys med hjälp av blåsröret. Denna
var den första avhandl. om
blåsrörs-analys och utkom senare (1773) på
svenska med titeln "Beskrifning på et
Mineralogiskt Fick-Laboratorium ocli
i synnerhet Nyttan af Blåsröret uti
Mineralogien". Åren 1781—84 utgav
E. första delen av ett större arbete,
"Laboratorium Chymicum". —- Han
tillbringade ålderdomen på sin
egendom i Vrå i Skogs-Tibble skn i
Uppland. — Gift 1769 med Abela
Charlotta Lagerbring. H. W.
4. Engeström, Johan von,
politiker, ämbetsman, f. 12 okt. 1743 i
Lund, † 30 dec. 1807 på Lina,
Södertälje landsförs., Stockholms län.
Bror till E. 2 och E. 3. — Efter
juridiska och teologiska studier i Lund
inledde E. 1760 sin
ämbetsmannakar-riär ss. auskultant i Svea hovrätt.
Efter diverse tjänster, bl. a. som
kanslist i Krigsexpeditionen, utnämndes
lian till protokollssekr. där 1773. Sin
främsta insats gjorde E. som
politiker; han inledde på riksdagen 1769
ss. repr. för hattpartiet sin politiska
verksamhet, varunder lian kom att stå
i skarp opposition till Gustav III. År
1789 hörde lian till dem av den adliga
oppositionens ledare, som arresterades.
Tre år senare sattes E. i samband med
sammansvärjningen mot Gustav III
och dömdes till ett års suspension
från sin ämbetsbefattning. Han
spelade även i fortsättningen en
framträdande roll på Riddarhuset men intog
vid riksdagen i Norrköping 1800 en
moderat hållning. Åren 1792—1800
var han riksgäldsfullmäktig. Av
historiskt intresse äro E:s 1877 av E. V.
Montan utg. "Historiska
anteckningar och bref från åren 1771—1805".
— Gift 1774 med Sara Catharina
Herveghr. U. W.
5. Engeström, Lars von, greve,
diplomat, f. 13 dec. 1751 i Lund, ‡
19 aug. 1826 på godset Yankowice i
Polen. Bror till E. 2, E. 3 och E. 4. —
Såväl pä fädernet som på mödernet -—
E:s morfar var den lärde ärkebiskopen
Jacob Benzelius — var E. starkt
förbunden med sv. bildningstradition
under 1700-talet, vilket kom att påverka
hans levnadsbana, fastän lian valde
ämbetsmannavägen. Redan 1757 in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
